Stridsåtgärder som del av förhandlingsrundan

Under denna förhandlingsrunda ligger stora och viktiga frågor på bordet och för att målen ska uppnås kan stridsåtgärder bli nödvändiga.

Vad är ett kollektivavtal och varför förhandlar man om kollektivavtal?

I kollektivavtal definieras minimikraven för branschens arbetsvillkor, såsom minimilönerna i branschen. Kollektivavtalen innehåller också andra förbättringar jämfört med den lagstadgade nivån. Som exempel kan nämnas längre semester och semesterpeng, längre sjukfrånvaro med lön och moderskapsledighet med lön samt kortare arbetstid än i arbetstidslagen, ersättning för obekväm arbetstid (bl.a. kvälls- och nattillägg) och söckenhelgsledigt med lön.

Kollektivavtal köper arbetsfred. Så länge kollektivavtalet är i kraft gäller arbetsfredsplikt under vilken ingen får vidta stridsåtgärder riktade mot kollektivavtalets innehåll, såsom bestämmelser om lönerna eller arbetstiderna. Om enighet inte uppnås i kollektivavtalsförhandlingarna mellan förbunden och inget nytt kollektivavtal kan ingås före avtalsperiodens slut börjar så kallat avtalslöst tillstånd under vilket också stridsåtgärder som riktas mot kollektivavtalets innehåll är möjliga.

Det utgångna kollektivavtalet iakttas endast med stöd av dess så kallade efterverkning. Villkoren i det utgångna kollektivavtalet gäller på basis av efterverkning tills ett nytt avtal har åstadkommits.

Vem förhandlar om kollektivavtal för kommunbranschen?

Kollektivavtalen förhandlas fram av arbetstagarnas och arbetsgivarnas respektive förbund.

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer, Tehy rf och Suomen Palomiesliitto SPAL har bildat Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf som förhandlar fram social- och hälsovårdsbranschens arbets- och tjänstekollektivavtal eller SOTE-avtalet och Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA).

För arbetsgivarpartens del är det Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT som förhandlar om kollektivavtal.

Vad är stridsåtgärder och varför tillgrips de?

Om kollektivavtalsförhandlingarna inte leder till resultat och förhandlingarna låser sig är det möjligt att tillgripa stridsåtgärder. Stridsåtgärderna syftar till att sätta fart på kollektivavtalsförhandlingarna, som till exempel att avvärja arbetsgivarpartens förslag om försvagade villkor, och till att främja uppkomsten av en avtalsuppgörelse. Det gäller att utnyttja massans styrka för att åstadkomma de önskade förhandlingsmålen och ett nytt kollektivavtal. När kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut begränsar lagen inte vare sig stridsåtgärdernas form eller deras orsaker.

Det finns exempelvis följande stridsmetoder:

• Övertids- och skiftbytesförbud
• Utmarsch
• Japansk strejk, varvid arbetstagarna arbetar normalt men demonstrerar mot arbetsgivaren med tydliga lappar
• Strejk

Hur inleder SuPer sin arbetsstrid?

Beslutet om att inleda arbetsstrid fattas av SuPers administration. Administrationen beslutar också om arbetsstridens form och föremål, om dess varaktighet och om eventuell utvidgning. Stridsåtgärder kan vidtas för hela avtalsbranschen, i vissa kommuner och samkommuner eller på en del av kommunernas och samkommunernas arbetsplatser.

Via SuPers webbsajt och medlemsbrev håller SuPer sina medlemmar informerade om arbetsstridsåtgärderna och alla detaljer. Det är därför viktigt att medlemmarnas kontaktuppgifter i medlemsregistret är uppdaterade.

I fråga om strejk ger SuPer dessutom senast 14 dagar innan den inleds ett förhandsmeddelande om strejk till arbetsgivaren och till riksförlikningsmannen. I meddelandet ingår data om arbetsstridens omfattning, varaktighet och begynnelsedatum.

Under pågående arbetsstrid är det bäst att endast följa med och tro på information från SuPer. Många ogrundade rykten om läget i arbetsstriden kan röra sig i offentligheten. Det kan hända att också arbetsgivaren sprider felaktig eller vilseledande uppgifter om läget.

Vem är skyldig att delta i SuPers arbetsstrid?

SuPers beslut om att inleda arbetsstrid är bindande för SuPers medlemmar. Alla (också icke-fackanslutna), som utför sådant arbete som berörs av arbetsstriden bryter mot arbetsstriden och försvagar därmed dess effekt. Brott mot arbetsstriden kan för förbundets medlemmar leda till sanktioner.

Kan arbetsgivaren bestraffa en arbetstagare för medverkan i arbetsstriden?

Arbetsgivaren får inte bestraffa arbetstagaren för att hen deltar i en av SuPer verkställd arbetsstrid.