Personalbristen inom småbarnspedagogiken blir värre
Barnskötarna försvinner till andra jobb.
Med bättre lön och arbetsförhållanden hålls de utbildade inom branschen.
Huvudstadsregionen har redan länge lidit brist på barnträdgårdslärare. Ibland har de lediga arbetsplatserna inte fått en enda sökande.
Nu blir också barnskötarvakanserna allt oftare obesatta. SuPers expert Johanna Pérez säger att situationen inom branschen är ny och exceptionell.
– Personalbristen är en ond cirkel som blir självgenererande. När man inte får en barnträdgårdslärare låter man en barnskötare vikariera, och då blir barnskötarens jobb ledigt.
I slutet av augusti sökte Helsingfors stad 54 barnskötare och 48 lärare i småbarnspedagogik. I Esbo var 24 platser som barnskötare och 27 som lärare i småbarnspedagogik lediga. Vanda sökte 8 barnskötare och 11 lärare. Förra året höjde Helsingfors, Esbo och Vanda lönerna inom småbarnspedagogiken, men det ser inte ut att göra branschen attraktivare.
– Problemet gäller i synnerhet huvudstadsregionen, men är också bekant i de övriga tillväxtcentrumen, som Uleåborgsregionen, Tammerfors och Åbo.
Lagen om småbarnspedagogik påverkar
Bland de största orsakerna till den svåra situationen är arbetsförhållandena och pengar.
– En barnskötares lön är inte i proportion till arbetets ansvar. Det får många att söka sig antingen till vidareutbildning eller till en helt annan bransch, säger Pérez.
Lönen för en barnskötare är enligt det kommunala kollektivavtalet 2056,36 euro i månaden.
– Majoriteten av barnskötarna arbetar dagtid, och de får inga tillägg på grundlönen, påminner Pérez.
Efter avdragen skatt är beloppet så litet att det är svårt för en person med familj att klara sig i tillväxtområden med dyrt boende.
Arbetsbeskrivningen för en barnskötare har med den nya lagen om småbarnspedagogik blivit allt ensidigare.
– På många platser har den nya lagen tolkats så att en barnträdgårdslärare svarar för all planering och beredning av verksamheten och att bara en lärare kan föra samtal med föräldrarna om barnets plan för småbarnspedagogik (VASU). Jag tycker att det är en förlust för samarbetet mellan hemmet och daghemmet, för barnskötarna deltar ju mest i barnens vardag i daghemmet, säger Johanna Pérez.
Med den nya lagen om småbarnspedagogik ändrades också behörighetskraven. En närvårdare får inte längre ordinarie plats inom småbarnspedagogiken utan att ha avlagt studier i kompetensområdet för vård och fostran av barn och unga.
– Det finns några närvårdare i branschen som har examen från ett annat kompetensområde. De har kanske länge vikarierat inom småbarnspedagogiken, men när behörighetskraven ändrats sökt sig till andra branscher, för det är inte möjligt att bli ordinarie utan extra studier.
Personalbristen i daghemmen berör tiotusentals familjer.
– Bättre lön och arbetsförhållanden garanterar att småbarnspedagogiken intresserar studerande och att de barnskötare som är i arbetslivet stannar inom branschen, säger Johanna Pérez.
Text: Elina Kujala