Jag har min arbetstid – jag behöver min fritid
SuPers kampanj påminner varje medlem om att vara måna om att inte kompromissa för mycket i arbetet på bekostnad av det egna välbefinnandet.
Arbetstiderna har en stor betydelse för hur man mår på jobbet. Arbetstiden inverkar förutom på arbetstagarens hälsa och funktionsförmåga även på möjligheten att förena arbete och privatliv. På arbetsplatser inom social- och hälsovården baserar sig verksamheten alltför ofta på kompromisser som försvagar arbetstagarnas välbefinnande. Det kan bland annat vara upprepade skiftbyten och övertidsarbete.
Du har rätt till fritid! Ta hand om ditt eget välbefinnande och se till att du orkar och återhämtar dig efter arbetet. Flexa inte dig sjuk.
Lagen skyddar arbetstagaren
Arbetstidsskyddet för arbetstagare grundar sig på lagstiftning som begränsar den maximala arbetstiden och ställer krav på vilotider.
Arbetstids- och skiftarrangemangen bestäms av arbetsgivaren i enlighet med kollektivavtalet. Arbetstidsformer kan vara till exempel allmän arbetstid, kontorsarbetstid eller periodarbetstid.
Arbetsgivaren bestämmer när arbetsskiften börjar och slutar samt om vilotiderna som ingår i arbetsskiftet.
Du känner väl till principerna för arbetsskiftsplanering?
Arbetsgivaren måste behandla arbetstagarna jämlikt när han eller hon planerar arbetsskift, ger veckoslutsledigheter och genomför arbetstagarnas önskemål.
Arbetsgivaren måste placera arbetsskiften på fem arbetsdagar per vecka, om inte verksamhetens natur kräver någonting annat. Målet är två på varandra följande lediga dagar i veckan. Enligt arbetstidslagen kan periodarbete omfatta högst 5 nattskift i följd. Efter raden av nattskift ska arbetstagaren ha en oavbruten viloperiod på 24 timmar före det följande arbetsskiftet. Utöver fem på varandra följande nattskift får arbetsgivaren i exceptionella fall låta göra högst två arbetsskift till som mertids- eller övertidsarbete.
Maximilängden på ett periodarbetsskift bestäms i kollektivavtalet. Arbetsskiftet ska vara oavbrutet, om det inte av någon motiverad orsak finns behov av ett annat arrangemang. Skift på mindre än 4 timmar bör inte användas, om inte arbetstagaren så önskar.
Listan över arbetsskift måste ges skriftligen till de anställda senast en vecka innan arbetstidsperioden börjar. Efter detta kan den s.k. bekräftade listan ändras endast med arbetstagarens samtycke eller enligt vissa kollektivavtal (AKTA, SOSTES, AVAINTES) också av tungt vägande skäl. TPTES kräver alltid att man kommer överens gemensamt om ändringar av arbetslistan. Ändringar i arbetslistan gör man genom att komma överens om detta med förmannen.
Arbetsgivaren måste följa bestämmelserna om vilotid i arbetsskiftsplaneringen
Daglig vilotid ges för arbetsskift som är längre än 6 timmar eller i enlighet med kollektivavtalet. Vilopausen är minst en halvtimme egen tid eller ett tillfälle att äta under arbetet. Under en matpaus som inte hör till arbetstiden är arbetstagaren inte skyldig att arbeta eller vara tillgänglig för arbete. Arbetstagaren har också rätt att lämna arbetsplatsen under matpausen.
Om arbetstagaren inte har möjlighet att lämna arbetsplatsen vid periodarbete, har han eller hon rätt att äta snabbt under arbetstid 15–20 minuter. Denna mattid räknas som arbetstid.
Kaffepauser har avtalats om i kollektivavtalen.
Daglig vilotid får inte placeras direkt i början eller slutet av ett arbetsskift.
Dygnsvilotid definieras i arbetstidslagen. Enligt föreskrifterna i arbetstidslagen ska arbetstagaren under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar. En vilotid som är kortare än 11 timmar kan komma på fråga endast undantagsvis, inte regelbundet, antingen på arbetstagarens begäran eller p.g.a. exceptionell omständighet på arbetet.
- Ifall dygnsvilan har reducerats till nio timmar, skall arbetsgivaren ge två timmar ledig tid till (totalt 13 timmar) genast i samband av följande dygnsvila. Om detta inte är möjligt p.g.a. vägande skäl i arbetsarrangemangen, så skall arbetstagaren få ledigt senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.
Ledighet per vecka är enligt arbetstidslagen en oavbruten fritid på minst 35 timmar, som enligt mån av möjlighet placeras i samband med söndagen. Ledighet per vecka kan ordnas som en genomsnittlig fritid på 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Fritiden ska dock även i detta fall vara 24 timmar eller det antal timmar som anges i kollektivavtalet/vecka.
Arbetsgivaren måste följa bestämmelserna om vilotid i planeringen av arbetsskift.
För övertid krävs arbetstagarens samtycke
Övertid är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs med arbetstagarens samtycke, och som överstiger det genomsnittliga maximiantalet ordinarie arbetstimmar enligt kollektivavtalet. Övertid ersätts som förhöjd ersättning enligt kollektivavtalen.
Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av fyra månader.
I periodarbete finns det endast övertid per period. Antalet övertidstimmar blir klart först när arbetstidsperioden är slut, dvs. när till exempel en period på tre veckor eller sex veckor tagit slut.
I allmänt arbete uppstår övertid per dygn och vecka, och ersättningarna bestäms enligt kollektivavtalen.
Övertidsarbete är alltid helt frivilligt för arbetstagaren. Att tacka nej till övertidsarbete får inte leda till några negativa konsekvenser för arbetstagaren. Om den ordinarie personalen hela tiden gör mycket övertidsarbete behöver arbetsgivaren ofta inte ens överväga att anställa extra personal.
Arbetsplatsen måste ha tillräckligt många utbildade arbetstagare
Arbetsgivaren ansvarar för genomförandet av personaldimensioneringen. Arbetsgivaren måste se till att det finns en tillräcklig mängd utbildade arbetstagare vid alla tillfällen enligt det som avtalen och eventuella tillstånd samt kund- och patientsäkerheten kräver.
Arbetsgivaren ska varje dag bereda sig på att t.ex. ordna en vikarie för en anställd som blivit sjuk. Om de anställda hela tiden kompromissar genom att bli kvar på övertidsarbete eller genom att byta skift för att hoppa in vid en plötslig frånvaro, behöver arbetstagaren inte fundera ut nya verksamhetsmodeller för att trygga tillgången på vikarier.
Dålig tillgång på vikarier eller att skaffa vikarier är inte på arbetstagarens ansvar. Arbetstagaren är ansvarig för att skaffa vikarie endast om detta uttryckligen definieras som arbetstagarens arbetsuppgift när arbetsavtalet ingås.
Arbetsgivaren ansvarar för klient- och patientsäkerheten
Krav på övertid och skiftbyten motiveras ofta med att klient- och patientsäkerheten kan äventyras. I princip är arbetsgivaren ansvarig för att den personaldimensionering som klient- och patientsäkerheten förutsätter förverkligas.
Redan under planeringen av dimensioneringen bör man ta hänsyn till plötsliga frånvarofall och de säkerhetsrisker som sådana innebär. Dimensioneringen kan inte planeras så snävt att enskilda, plötsliga frånvarofall äventyrar vårdarens eller den vårdbehövandes säkerhet.
I situationer som är livshotande eller som allvarligt äventyrar klientens säkerhet bör man ändå agera så att inte klienten/patienten överges. Sådana situationer är till exempel:
- plötsliga, allvarliga sjukdomsattacker såsom hjärnblödning, hjärtattack etc.
- en förälder hämtar inte barnet från dagvården och du är själv ansvarig för barnet
- vård av andningsförlamningspatient
Kom ihåg:
- Gör endast ditt eget planerade skift.
- Man kan tacka nej till övertid.
- Du är inte skyldig att vara nåbar för arbetsgivaren på fritiden.
- Ta arbetstidsersättningarna som pengar – på så sätt tjänar du in pension
- Det är arbetsgivarens uppgift att se till att det finns en tillräcklig personalmängd och att skaffa vikarier.
- Arbetsgivaren ansvarar för klient- och patientsäkerheten.
Gör övertidsarbetet synligt. Gå inte med på grått övertidsarbete.
Läs mer:
Kampanjmaterial och blanketter:
Jag har min arbetstid – och behöver min fritid -poster A4 (PDF) »
Jag har min arbetstid – och behöver min fritid -flyer (PDF) »
Övertidsarbete, blankett (PDF) »
Vård- och omsorgsplaner, blankett (PDF) »