Debatt om undersökningen från SPEK och SuPer: Det finns betydande säkerhetsproblem inom hemvården, vilket belastar vårdpersonalen
Hemvården har betydande säkerhetsproblem jämfört med andra vårdformer. Detta framgår av en undersökning genomförd av Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö – Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ry (SPEK), som bygger på en enkät om boendesäkerheten för personer som tillhör specialgrupper, som Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer genomförde bland sina medlemmar. Experter från SPEK och SuPer diskuterade undersökningens resultat, se diskussionen här.
Enligt undersökningen hade nästan tre av fyra anställda inom hemvården observerat flera säkerhetsproblem i deras klienters dagliga liv. De gällde förutom rörlighet och allmän boendesäkerhet också brand- och utrymningssäkerhet. Inom hemvården är en person nästan alltid ensam vad gäller den egna säkerheten.
– Inom dygnetruntvården ansvarar samhället för säkerheten, men inom hemvården är säkerheten individens ansvar, förklarar SuPers ordförande Silja Paavola i diskussionen mellan SPEK och SuPer. – När det väl har beslutats att hemvården utgör den främsta prioriteten vad gäller boende, måste samhället också investera i det. Investeringen får inte innebära att en pensionär utan tillgångar själv måste stå för kostnaderna och dör om hen inte har råd att se till sin egen säkerhet.
– Av materialet framgår att klienterna inom hemvården i mycket stor utsträckning själv står för kostnaderna för säkerhetsteknik. Inom andra vårdformer kan säkerhetstekniken utgöra en del av tjänsteleverantörens tjänster, säger författaren till undersökningen, SPEK:s specialforskare Tarja Ojala, som påpekar att stöd för säkerhetsteknik också kan erhållas, och att detta bäst förverkligas inom tjänsterna för personer med försvagad funktionsförmåga.
Men om den offentliga sektorn finansierar en del, och resten förblir kundens eget ansvar, blir säkerhetstekniken lätt ignorerad, om personens medel inte räcker till för självriskandelen. – Spisvakten är ett utomordentligt kostnadsexempel. Den kostar inklusive installation 300–500 euro. Om jag betraktar kostnaden ur synvinkeln hos en person med garantipension, är beloppet mer än hälften av hens månadsinkomst, och det är ganska mycket, säger Ojala .
Två tredjedelar av vårdpersonalen oroar sig ofta eller konstant för klienter inom hemvården
66 procent av närvårdarna och primärskötarna meddelar att de varje vecka, dagligen eller till och med konstant är oroade över säkerheten hos sina klienter inom hemvården. Anställda var särskilt bekymrade över säkerheten hos äldre och klienter med minnessjukdomar.
Personalen har anmälningsskyldighet vad gäller olägenheter, men förbjuds ibland från att göra anmälningar som förutsätts i lag. SuPers expert Sari Ilonummi menar att detta är ett välkänt problem inom SuPer. Även om lagstiftningen säger att anmälan inte får leda till motåtgärder, har sådana vidtagits mot personal.
Personalens rapporter om olägenheter måste tas på allvar. Enligt SuPers ordförande Paavola är det största problemet huruvida något görs åt problemen och hur snabbt.
– Vi [inom social- och hälsovårdssektorn] börjar ofta leta efter den skyldige när vi borde leta efter orsaken, påpekar Paavola.
SuPers ordförande Silja Paavola påminner om att vårdpersonalens främsta uppgift är att hålla en person vid liv och välmående, och om man i samhället inte tar hänsyn till denna oro leder det till vårdpersonalens utmattning under all arbetsbelastning, när personalen försöker göra hemvården till en rimligt god boendeform – och en säker sådan.
SPEKs specialforskare Tarja Ojala vill också fästa uppmärksamhet vid att vårdpersonalen inte har fått tillräcklig handledning, utbildning och råd om hur man kan göra en orosanmälan på arbetsplatsen. – Om färre än en tredjedel har instruerats om hur en orosanmälan görs och ungefär en fjärdedel av dessa respondenter om anmälningsplikten enligt räddningslagen, är detta ett riktigt lågt antal, säger Ojala.
Ett hem kan inte utgöra säkert boende utan investeringar
Lagstiftningen har länge ställt krav på utvärderingen av utrymningssäkerheten vid institutions- och serviceboende och genomförandet av nödvändiga tekniska lösningar. Det nuvarande bostadsbeståndet är trots det byggt för att tillgodose en frisk vuxens funktionella kapacitet och erbjuder inte den typ av säkerhetslösningar som personer som tillhör specialgrupper behöver.
Medan hemmet är ett ekonomiskt attraktivt alternativ som vårdmiljö, kan en bostad inte utan investeringar utgöra en säker boendeform. När en brand bryter ut, har en person till exempel väldigt lite tid att säkert ta sig ut.
– Livshotande förhållanden kan utvecklas på så lite som två eller tre minuter, och efter tio minuter har 80 % av människorna i brandutrymmet dött om de inte själva kunnat ta sig ut och ingen har räddat dem, betonar SPEKs ledande expert Kari Telaranta, som också presenterar lösningar för dem som bor hemma och för vilka det genuint är den rätta vårdmiljön:
– I framtida välfärdsområden kunde det till exempel mycket väl finnas mobil lägenhetsspecifik brandbekämpningsutrustning som kan installeras i hemmen hos människorna med de största riskerna. Och så snart en viss risktröskel överskrids, bör investeringar göras i lättare säkerhetsteknik, såsom en spisvakt. I den övergripande hälso- och sjukvårdsbudgeten handlar det inte om stora summor, men ändå om belopp som bör beaktas när man fattar beslut, säger Telaranta.
Ett tillräckligt antal vårdpersonal är en förutsättning för säker vård
SuPers ordförande Silja Paavola och expert Sari Ilonummi betonar vikten av tillräcklig personaldimensionering för att säkerställa säkerheten. Ett tillräckligt antal utbildad vårdpersonal är en förutsättning för säker vård och arbetssäkerhet av hög kvalitet.
Experter från SPEK och SuPer vill att även säkerheten ska beaktas, utöver självbestämmanderätten. Självbestämmanderätten förutsätter att individen har kunskap. Därför bör hemvårdsklienten få information om de olika säkerhetsalternativen så att hen utifrån dem kan välja säkerhet för sig själv. Hemmet är dessutom inte den bästa vårdmiljön för alla.
Enkäten genomfördes under vårvintern 2019 och besvarades av 3 430 SuPeranslutna närvårdare och primärskötare. Undersökningen genomfördes av SPEKs specialforskare Tarja Ojala. Debatten om undersökningsresultaten fördes den 3 mars 2021. Från SPEK deltog direktör Mika Gröndahl, specialforskare Tarja Ojala och ledande expert Kari Telaranta. Från SuPer deltog ordförande Silja Paavola och expert Sari Ilonummi. Diskussionen modererades av SPEKs kommunikationschef Helena Grönstrand och SuPers expert Soili Nevala.
Bilaga: Undersökningen som genomfördes av SPEK och SuPer visar på betydande olägenheter inom alla säkerhetsdelområden inom hemvården
Mer information:
SPEK, specialforskare Tarja Ojala, 044 761 0376
SPEK, ledande expert Kari Telaranta, 044 736 5776
SPEK, direktör Mika Gröndahl, 400 734 195
SuPer, ordförande Silja Paavola, 050 527 5085
SuPer, expert Sari Ilonummi, 050 341 6079