5.4.2019

Kolumn: Bra arbetsvillkor är ingen självklarhet

Man tror att många saker är självklara och förblir oförändrade för evigt. En sådan sak är de allmänbindande kollektivavtalen. Förra veckan konstaterade Företagarna i Finland att många arbetstagare är beredda att diskutera en lägre ersättning för söndagsarbete. Verkligen?

Knappast vill de heller diskutera några andra lönesänkningar. Jag antar att det här är vad man vill om kollektivavtalen upphör att vara allmänbindande. Då kan arbetsgivaren och arbetstagaren lokalt avtala om sämre arbetsvillkor än vad de allmänbindande avtalen medger. Utan ett allmänbindande kollektivavtal finns det risk för sämre villkor.

Vad innebär de allmänbindande kollektivavtalen och varför är de viktiga? Kollektivavtalen är tvingande och man kan inte i dem avtala om sämre villkor för arbetstagaren ifall inte en sådan rättighet uttryckligen nämns i kollektivavtalet. Bara då kan man exempelvis avtala om att mängden nattarbete är över 5 nätter eller att arbetsdagen är upp till 15 timmar. Med kollektivavtal garanterar man en jämlik ställning för arbetstagarna i förhållande till arbetsgivaren. Inget ensidigt dikterande, som man nu försöker, utan en äkta överenskommelse för att arbetet vid behov ska löpa smidigare. 

Det finns två slags avtal: normalt bindande och allmänt bindande. Normalt bindande kollektivavtal förpliktar de parter som har undertecknat avtalet eller organiserat sig i ett förbund som har ingått ett kollektivavtal. Det här är vanligt inom kommunbranschen.

Att ett kollektivavtal är allmänt bindande innebär också att en arbetsgivare som inte hör till något förbund måste iaktta de bestämmelser som ingår i det riksomfattande kollektivavtal som representerar den ifrågavarande branschen. Det här är vanligt inom de privata branscherna.

I avtalen kommer man överens om bland annat löner, arbetstider, semestrar, sjukledigheter och förtroendemannasystem. Samtidigt avtalar man också om många andra frågor, ofta betydligt bättre för arbetstagaren än vad lagen föreskriver. Hur låter exempelvis högst 24 dagars semesterrätt eller högst 9 dagar sjukledigt med lön per år? Det är inte fråga om alldeles små saker. Förbundet och dess förhandlare behövs i hög grad nu och i framtiden. Kom alltså alltid ihåg att fråga en ny arbetskamrat och en studerande om denna redan hör till SuPer.

Hälsningar,

Silja