4.11.2016

Kolumn: Man får yrkeskunskap om bara handledarna har tid

Många kan tycka att det är irriterande när jag gång på gång skriver om yrkeskunskap och yrkesidentitet. Det här är ändå grunden för allt vårt arbete och berättigar att vi finns. Vår utbildning har god kvalitet och ett gott innehåll. Varför väsnas jag då så mycket om den?

I bakgrunden finns besparingen på 190 miljoner euro som den här regeringen skyfflade på oss. Av utbildningarna på andra stadiet finns det mest närvårdarexamina, och därför drabbas vi mest av sparmålet. Besparingen kommer antagligen att innebära en minskning av teoritimmarna, och då kommer allt grönare studerande till inlärningen i arbetet. Arbetsplatshandledaren får ett stort undervisningsansvar.

Jag säger faktiskt undervisning, för det är vad det är och vad det blir i allt högre grad. Just därför måste vi senast nu se till att det blir tid över för handledning och undervisning. Nu är det ju normalt att om det finns en studerande på arbetsplatsen och en arbetstagare är frånvarande så tar man inte in en vikarie. Däremot ger man flera patienter, klienter eller annat extra jobb med förevändningen att det finns en studerande på plats.  Även om det här har blivit praxis måste vi nu sätta ett stopp för det.

Nu konstaterar ni nog att det är lättare sagt än gjort. Jag vet problemet, men nu om någonsin måste vi superiter dra åt samma håll. Den studerande har rätt att få undervisning och handledning. Hen har rätt att vara osäker och till och med göra misstag. Här ligger pudelns kärna: handledaren bär ansvar för de misstag en studerande gör, antingen den personliga handledaren eller en som utsetts för arbetsskiftet.

Gå alltså inte med på att du inte får tillräckligt med tid för handledning och för att kontrollera att allt går rätt till och inget farligt eller tråkigt inträffar. En klar och tydlig ansvarsfördelning garanterar också den studerandes rättsskydd.

Vi behöver goda och kunniga närvårdare för att kunna garantera ett patient- och klientskydd av hög kvalitet. Allt det här har långvariga följder också annars. Våra löner baserar sig på arbetets kravnivå. Så kommer det att vara också i framtiden.

Om utbildningsnivån sjunker kan uppgifterna inte vara lika krävande, så förändringen påverkar lönen i hög grad. Det här har i sin tur betydelse för vilka som vill studera inom branschen. När vi respekterar vårt eget arbete vill vi också att en lika yrkeskunnig superit med samma yrkesidentitet som vi fortsätter arbetet.

Vi ska trots allt hålla fanan högt, för det är tack vara vårt arbete som vi har en högklassig vård, omsorg och fostran från barnaår till silverhår.

Hälsningar,
Silja