1.7.2020

Kolumn: Närvårdaren är mångkunnig och alltid värdefull för den vårdade

När jag skriver det här den 17 juni har det varit en historisk dag på många sätt för oss SuPer-förhandlare inom kommunbranschen.

Idag undertecknades AKTA och samtidigt fick vi efter åratals arbete ett vårdavtal (sote). Fint, och tack vare att ni SuPer-medlemmar är så många var det möjligt att uppnå det här. Vi har ändå inte glömt SuPer-medlemmarna inom småbarnspedagogiken och skolvärlden, som fortfarande omfattas av AKTA: Småbarnsfostrarna är en stor grupp i hela AKTA. Det här ger möjlighet till en god intressebevakning. I skrivande stund är alla avtal inom den privata sidan öppna. Förhandlingarna har varit såpass svåra att vi har varit tvungna att hålla oss till övertids- och skiftbytesförbud inom nästan alla avtalsbranscher. Per förhandlingsresultat.

Under coronavåren var säkert många ordentligt utmattade och vissa också riktigt rädda. Orsakerna var många. Man hade inte information, inga masker eller andra skydd. Så kom beredskapslagarna och förordningarna, som ytterligare plågade vissa mera och andra mindre. Det här syntes i mängden permitteringar och samarbetsförhandlingar samt i flyttningar från den ena arbetsplatsen till den andra.

Flyttningarna till andra slags uppgifter påminde oss i förbundet om att vi måste lyfta fram hur mångsidigt kompetenta närvårdarna är. De kan på basis av sin utbildning flyttas från bransch till bransch, exempelvis från småbarnspedagogik till social- och hälsovård. Var och en må konstatera att närvårdarna kan göra mycket. Nu måste vi tala om närvårdarna, för den utbildningen är över 20 år gammal – ni andra yrkesutbildade ska inte känna er kränkta, även om det också gäller er!

Många kanske inte ens tänker på hur många särdrag det finns i vårdarbetet i jämförelse med andra yrken. Vi sätter alla värde på välfärdsstatens tjänster, som vi dagligen på ett eller annat sätt också använder själva.

Vård-, omsorgs- och fostringsarbetet skiljer sig ändå från varandra. Vi är yrkesmänniskor inom ett serviceyrke och det är en kombination som kräver mycket av en arbetstagare. Har du någonsin tänkt på hur kompetent du är och hur många människor du ger en känsla av välbefinnande när du vårdar, sköter om, rehabiliterar eller fostrar? Det är yrkesskicklighet, den människonära och yrkesmässiga kompetens som behövs nu och i framtiden.

Det är förstås fråga om hur du själv uppskattar ditt yrke och vad du tänker om det, men kom ihåg att du alltid är värdefull för den du vårdar just då. Vårt arbete är belönande om vi får göra det arbete som motsvarar vårt kunnande. Vi måste emellertid själva hela tiden vilja lära mera och utvecklas som professionella: Föra en slags dialog med oss själva om vad jag själv vill få ut av det här arbetet.

Sommar till alla med Buddhas ord: Alla skapade ting är obeständiga. Sträva framåt och var närvarande.

Silja Paavola
SuPers ordförande

SuPer 7-8/2020

www.superlehti.fi