9.4.2020

Nätkolumn: Arbetet som vårdbranschens yrkesutbildade personal gör har synliggjorts

Coronapandemin har synliggjort det värdefulla och riskfyllda arbete som görs inom social- och hälsovårdsbranschen och småbarnspedagogiken. Arbetet utförs nära klienten, alltid och under alla förhållanden. Inga möjligheter till distansarbete finns, utan arbetet utförs där klienterna är. För mången har också begreppet arbetsplikt tydliggjorts: alltså vad arbetsplikten i praktiken innebär.

SuPer har med kraft tagit ställning för tillräcklig och korrekt skyddsutrustning inom vård och omsorg för äldre och funktionshindrade. Vi har påmint om att skyddsutrustningen skyddar både klienter och personal. Alla har rätt att utföra sitt arbete under trygga förhållanden och arbetsgivaren är skyldig att ombesörja detta. Också klienterna har rätt till en i alla situationer trygg vård. Vi har talat om saken med många instanser. Ansiktsmasker i tyg diskuteras livligt, och ger verkligen inte tillräckligt skydd. Jag har från medlemskåren hört att rekommendationen om att använda tygmasker uppfattas som en förolämpning. Man har upplevt att behovet av tillräckligt skydd inte tas på allvar.

En del av arbetsgivarna har skyllt på att de inte har råd att köpa tillräckligt mycket skyddsutrustning av rätta sorten. Men det måste finnas pengar för att skydda människors liv, den saken är klar. Det har också berättats att den högklassiga utrustningen sparas för de verkliga fallen av smitta. Så får det ju inte vara för det är uttryckligen preventionen som är viktig. Vid behov går det nog att få mer skyddsutrustning tillverkad.

Mitt uppe i coronakrisen pågår förhandlingarna om kollektivavtalen. Kommunsektorns och den privata sektorns förhandlingar är riktigt svåra. Arbetsgivarna hänvisar till det svaga ekonomiska läget och upplever att våra krav är oskäliga. SuPer håller emellertid fast vid sina skäliga krav, för också efter krisen måste vårdbranschens yrkesutbildade personal ha en tryggad utkomst. Branschens missförhållanden måste korrigeras och arbetsförhållandena förbättras. Vårdbranschen har redan länge varit föremål för sparåtgärder och det tycks aldrig finnas tillräckligt mycket pengar för att låta branschen tillfriskna.

Social- och hälsovården och småbarnspedagogiken omtalas ofta som enbart kostnadsposter. I verkligheten kan värdet av vård och omsorg räknas i euro. Vårdsektorns yrkesutbildade personer försöker rädda också ekonomin genom att sköta coronakrisen så snabbt och så väl som möjligt. Också under normala förhållanden säkrar omsorgsbranscherna människors möjligheter att gå till arbetet. Preventivt arbete är av stor ekonomisk betydelse men denna kan vanligen ses först på längre sikt.

Social- och hälsovårdspersonalen är nu illa ute. Arbetet utförs under stort tryck och i stor osäkerhet. God utbildning ger bättre beredskap att agera också under undantagsförhållanden, för allt bottnar i professionalismen. Den har man hjälp av också när det gäller att klara sig i en krissituation. Man måste ändå alltid komma ihåg att se till att man själv orkar. Undantagsförhållandena tär på också den professionella vårdarens krafter. Också proffset är först och främst en människa. Alla har dessutom sin egen livssituation mot vilken krisen har slagit överraskande och snabbt. Den helheten lever vi nu alla med. Tillsammans ska vi klara oss genom detta och förr eller senare är krisen förbi.

Jag tillönskar er alla krafter och en glad påsk
 
Silja Paavola
ordförande