Strejk inom den privata socialservicebranschen

Den strejk som SuPer har utlyst som en del av Sote rf börjar på tisdag den 17 februari.

Vilka arbetsplatser och arbeten omfattas av strejken och när är den?   

Den privata socialservicebranschens strejk omfattar från och med tisdag 17.2.2026 kl. 00.01 och till och med torsdag 19.2.2026 kl. 23.59 Attendos, Esperis och Mehiläinens arbetsenheter enligt listan nedan (strejkobjekten).

Du kan kontrollera om du omfattas av strejken genom att gå igenom följande frågor:

• Tillämpas kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen på ditt arbete? OCH
• Arbetar du vid någon av arbetsenheterna i listan ovan?

Om du svarade ”ja” på båda frågorna, omfattas du av strejken. Om du svarade ”nej” på någon av frågorna, omfattas du inte av strejken. Du kan alltid kontakta ditt fackombud eller SuPers intressebevakning om du har frågor.

Måste jag delta i strejken om jag arbetar vid ett strejkobjekt? 

SuPers beslut om strejken är bindande för medlemmarna. I strejken deltar samtliga av SuPers medlemmar som arbetar vid strejkobjektet.

Målet med arbetsstridsåtgärderna är bättre arbetsvillkor för hela branschen. Tillsammans är vi starka, så det är viktigt att alla deltar. SuPer hjälper sina medlemmar att delta i strejken genom att betala strejkbidrag. Storleken på strejkbidraget är 140 euro per strejkdag.

Alla arbetstagare som utför strejkbelagt arbete är strejkbrytare. SuPers förvaltning kan fatta beslut om påföljder för medlemmar som agerar i strid med det gemensamma målet och utför strejkbelagt arbete.

Jag arbetar vid ett strejkobjekt, men jag hör inte till fackförbundet. Kan jag delta i strejken? 

Också oorganiserade arbetstagare som arbetar vid strejkobjektet kan delta i strejken. Du kan alltså delta i strejken, även om du inte hör till förbundet. Arbetsgivaren får inte heller rikta sanktioner mot arbetstagare som inte hör till förbundet på grund av att de deltar i strejken.

Syftet med strejken är bättre arbetsvillkor, och resultaten av strejken gagnar alla arbetstagare. Strejken är effektivare ju mindre strejkbelagt arbete som utförs under den.

Det strejkbidrag som betalas under strejken betalas dock endast ut till förbundets medlemmar. SuPer betalar strejkbidrag till medlemmar som har anslutit sig till SuPer innan strejken inleddes. Förbundets medlemmar får dessutom aktuell och användbar information om strejken medan den pågår och kan kontakta fackombudet eller förbundets sakkunniga i frågor som de funderar på.

Bli medlem i SuPer nu! Då stöder du arbetet för bättre arbetsvillkor i hela branschen. Bli medlem här

Mer information:
Om det är något du funderar på, hittar du svaret på de flesta frågor på sidan Vanliga frågor, som finns här. 

Du kan även kontakta ditt fackombud eller SuPers intressebevakning, antingen per telefon (09 2727 9160) eller per e-post edu@superliitto.fi. 

Vår telefonservice betjänar dig från och med 1.1.2026 måndag–torsdag kl. 9.00–13.00. Du kan kontakta oss genom att fylla i det elektroniska formuläret Yhteydenotto sopimusedunvalvonta – SuPer 

Checklista:

• Följ SuPers kommunikation
• Kontrollera i OmaSuPer att dina anställningsuppgifter är korrekta
• Kontrollera med din kollega att hen också är medlem och att hens anställningsuppgifter är korrekta
• Berätta om saken på din arbetsplats och informera de andra arbetstagarna om förhandlingssituationen
• Du behöver inte meddela arbetsgivaren om att du deltar i strejken
• Du får inte utföra strejkbelagt arbete
• Arbetstagare som deltar i strejken får inte drabbas av negativa följder på grund av detta
• Ansök om strejkbidrag hos facket
• Fackombudet och SuPers intressebevakning hjälper dig.

Strejk – vanliga frågor

Strejk och anställningsförhållande

Gäller anställningsförhållandet fortfarande under strejken?

Ja. Anställningsförhållandet fortsätter att gälla under strejken, och arbetet fortsätter som normalt efter strejken. Arbetet avbryts tillfälligt, medan anställningen fortsätter att gälla.

Måste jag meddela arbetsgivaren att jag deltar i strejken?

Nej. Arbetstagaren är inte skyldig att i förväg meddela arbetsgivaren om hen kommer att delta i strejken. SuPer har redan informerat om strejken.

Hur påverkas deltidsarbete av strejken?  

Om du är deltidsanställd och har arbetsdagar som infaller under strejken, omfattas du av strejken och kan ansöka om strejkbidrag. Om däremot inga arbetsdagar infaller under strejken, påverkas du inte av den.

Kan jag arbeta för en annan arbetsgivare under strejken?

Ja, utgångspunkten är att arbetstagaren under strejken kan utföra sådant annat arbete som inte omfattas av strejken eller andra arbetsstridsåtgärder som pågår samtidigt. Arbetstagaren måste dock tänka på lojalitetsplikten och förbudet mot konkurrerande verksamhet samt att hen eventuellt har förbundit sig att anmäla bisysslor eller anhålla om tillstånd för bisyssla. Du kan be SuPers intressebevakning om närmare anvisningar om arbete på annat håll.

Strejk, permittering och frånvaro (t.ex. sjukledighet, semester, familjeledighet) 

Betalar arbetsgivaren lön för sjukledighet under strejken?

Om sjukledigheten börjar före strejken och upphör efter att strejken är slut, bestäms arbetstagarens rätt till lön under sjukdomstiden precis som normalt enligt kollektivavtalet. Lön betalas för hela sjukdomstiden, om arbetsgivaren även i övrigt är skyldig att betala lön. Det är bra att lämna sjukledighetsintyget till arbetsgivaren redan innan strejken börjar.

Om sjukledigheten börjar före strejken och upphör under strejken, betalas normal lön under sjukdomstiden för de sjukdagar som överlappar strejken.

Om sjukledigheten börjar under strejken, har arbetstagaren inte rätt till lön för sjukdomstiden under strejken. Arbetstagaren kan ansöka om sjukdagpenning från FPA för de aktuella dagarna. Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstiden först från det att strejken har upphört, om sjukdomen fortfarande pågår och arbetstagaren enligt kollektivavtalet har rätt till lön under sjukdomstiden.

Hur påverkas permitteringar av strejken?

Vid permitteringar gäller i huvudsak samma regler som vid de ovannämnda situationerna med arbetsoförmåga. Om permitteringen börjar före strejken, är arbetstagaren permitterad oberoende av att strejken inleds. Om permitteringen upphör under strejken, strejkar arbetstagaren från det att permitteringen upphör tills strejken är slut. Om strejken börjar före permitteringen, strejkar arbetstagaren under hela strejken, oberoende av när meddelandet om permittering har getts.

Hur påverkas semestern eller intjänandet av semester av strejken?

När strejkvarsel har utfärdats får man inte längre avtala om semester vid tidpunkten för strejken. Det är inte heller tillåtet att beordra att semestern ska inledas under strejken. Ett hot om strejk hindrar dock inte arbetsgivaren från att förlägga semestern så att den börjar innan strejken inleds, så länge anmälningstiden gällande semestrar (1 månad eller minst 2 veckor) iakttas och arbetsgivaren ges möjlighet att framföra sina synpunkter på tidpunkten för semestern.

Om tidpunkten för semestern redan har fastställts, kan arbetsgivaren inte flytta eller avbryta semestern med hänvisning till strejken.

Om semestern och strejken överlappar varandra, iakttas den så kallade tidsprioritetsprincipen, så att det avgörande är vilkendera (strejken eller semestern) som har inletts först.

Att en strejk inleds avbryter inte en semester som har börjat före strejken. Arbetstagaren har alltså semester som planerat. I dessa fall betalas semesterlön som normalt. Ny semester intjänas också som normalt under semestern, eftersom arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av semester. Om strejken fortsätter även efter att semestern är slut, ska den som återvänder från semestern meddela arbetsgivaren att hen har återvänt från semestern och nu strejkar, så att frånvaron inte tolkas som så kallad olovlig frånvaro. Meddelandet bör lämnas skriftligen.

Om semestern och strejken skulle börja på samma dag, har arbetstagaren semester enligt den fastställda semestern.

Om en semester som har meddelats på förhand skulle börja först efter att strejken har inletts, strejkar arbetstagaren och tidpunkten för semestern flyttas till de delar som den överlappar med strejken. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan i samförstånd avtala om att flytta semestern.

Arbetstagare som strejkar tjänar inte in semester under strejken. Om frånvaron anses bero på något annat, intjänas semester på samma sätt som annars enligt den aktuella frånvarogrunden.

Hur påverkas lönen under graviditetsledighet av strejken?

Om graviditetsledigheten har inletts innan strejken börjar, betalar arbetsgivaren lön för graviditetsledigheten precis som normalt.

Om graviditetsledigheten har inletts under strejken, är arbetsgivaren inte tvungen att betala lön för graviditetsledigheten förrän strejken är slut. Den avlönade delen av graviditetsledigheten förbrukas dock inte under strejken. Arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet förskjuts endast till tiden efter strejkstarten. 

Hur påverkas studieledigheter av strejken?

Studieledighet är en lagstadgad rättighet, som baserar sig på lagen och förordningen om studieledighet. Arbetsgivaren kan inte annullera studieledigheter som redan har beviljats. Strejken påverkar inte studieledigheter som man redan har avtalat om eller som redan har inletts eller villkoren för dem. Studieledigheten genomförs enligt det som har överenskommits.

Kan en överenskommen arbetsledighet annulleras eller kan arbetsgivaren annullera den?

Med arbetsledighet avses ledighet utan lön enligt arbetsgivarens prövning. Strejken påverkar inte arbetsledigheter som man redan har avtalat om (= ledighet utan lön) eller villkoren för dem. Om man har avtalat om en arbetsledighet redan före strejken, genomförs den som avtalat. Arbetstagaren strejkar inte under arbetsledigheten, utan är arbetsledig.

Strejk och ströjobb samt studerande

Får jag ströjobba vid ett strejkobjekt?

Nej. Arbetet vid strejkobjekten är strejkbelagt. SuPers medlemmar får inte ströjobba vid strejkobjekten under strejken. Den som utför strejkbelagt arbete vid strejkobjekten är en strejkbrytare.  Dessutom gäller ett förbud mot ströjobb vid strejkobjekten (och inom deras koncerner).

De lokala aktörerna ska ge medlemmar som ströjobbar vid enheterna anvisningar om att de inte får utföra strejkbelagt arbete vid strejkobjekten under strejken.    

Omfattas närvårdarstuderande som utför oavlönad arbetspraktik av strejken?

En studerande som utför oavlönad praktik som ingår i studierna är inte anställd på praktikplatsen, vilket innebär att den studerande inte egentligen omfattas av strejken. I praktiken förhindras dock sannolikt avläggandet av praktik på strejkobjektet, eftersom man inte får låta praktikanten utföra självständigt arbete och hen har rätt att få handledning under inlärningen i arbetet. Kom tillsammans med praktikplatsen och skolan överens om hur du kan slutföra din praktik.

Arbetsgivaren bryter mot avtalet om utbildningsavtalet, om man låter den studerande utföra arbete utan handledning. Om du har fått kännedom om avtalsbrott, ska du anmäla detta till utbildningsanordnaren och SuPers yrkesmässiga intressebevakning.

Omfattas läroavtalsstuderande av strejken?

Ja. Läroavtalsutbildning innebär att hela examen i huvudsak avläggs på arbetsplatsen. Vid läroavtalsutbildning har utbildningsanordnaren och arbetsgivaren skriftligen avtalat om anordnandet av läroavtalsutbildning. Den studerande och arbetsgivaren har ingått ett tidsbestämt arbetsavtal.

Den som deltar i läroavtalsutbildning är anställd hos arbetsgivaren och omfattas av strejken. I praktiken kan arbete vid ett strejkobjekt även förhindras av att den studerande inte kan arbeta, det vill säga lära sig, utan handledare. Den studerande har oberoende av studieform rätt till en utsedd arbetsplatshandledare på arbetsplatsen.

Om en läroavtalsstuderandes examen försenas på grund av strejken, är det bra att förhandla med arbetsgivaren om att förlänga anställningen samt kontakta utbildningsanordnaren, så att den studerande kan slutföra utbildningen på samma ställe. Det är i första hand utbildningsanordnaren som ansvarar för hur en läroavtalsstuderandes studier framskrider.  Arbetsgivaren bryter mot avtalet om läroavtalet, om man låter den studerande utföra arbete utan handledning. Om du har fått kännedom om avtalsbrott, ska du anmäla detta till utbildningsanordnaren och SuPers yrkesmässiga intressebevakning. En laglig arbetskonflikt är inte heller en laglig grund för att häva en läroavtalsstuderandes anställning, även om det inte är möjligt att studera under strejken. 

Omfattar strejken en närvårdarstuderande som vid sidan av studierna utför lönearbete vid ett strejkobjekt?

Ja. Strejkbelagt arbete får inte utföras vid ett strejkobjekt under strejken. 

Strejk och arbetslöshet 

Kan jag få arbetslöshetsdagpenning under strejken?

Om en arbetstagare strejkar har hen inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för samma tid.

Om en arbetstagare som är i arbete förhindras att arbeta på grund av att andra arbetstagare strejkar, har arbetstagaren inte heller i denna situation rätt till arbetslöshetsdagpenning, om man med strejken även försöker påverka arbetstagarens egna arbetsvillkor och arbetsförhållanden.

Om arbetstagarens arbetslöshet började före strejken, påverkar strejken inte utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning. Strejken påverkar inte heller utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning i en permitteringssituation, om meddelandet om permittering har getts före strejkvarslet och permitteringen börjar innan strejken inleds. 

Är en arbetslös person skyldig att ta emot strejkbelagt arbete?

En arbetslös person är inte skyldig att ta emot strejkbelagt arbete, och vägran att ta emot sådant arbete får inte leda till karens.

Vägran att ta emot arbete som inte omfattas av strejken leder dock till förlust av arbetslöshetsskyddet. Om arbetstagaren erbjuds arbete inom den privata socialservicebranschen under strejken, bör hen därför omsorgsfullt kontrollera huruvida arbetet är strejkbelagt.

Begränsning av strejken, skyddsarbete och nödarbete under strejken 

Vad innebär begränsning av strejken, skyddsarbete eller andra medel som står till arbetsgivarens förfogande?

När en löntagarorganisation inleder en arbetskonflikt ska den genom begränsning av arbetskonflikten eller skyddsarbete se till att nödvändiga funktioner i samhället skyddas på ett sådant sätt att arbetskonflikten inte direkt, konkret och allvarligt äventyrar dem (till exempel funktioner som är nödvändiga för människors liv och hälsa).

I löntagarorganisationens strejkvarsel definieras gränserna för strejken, det vill säga vilka uppgifter, funktioner och arbetsplatser som strejken gäller och vad som lämnas utanför strejken.

Efter att ha mottagit ett strejkvarsel (eller vid en annan arbetskonflikt informerats om arbetskonfliktens innehåll) ska arbetsgivaren utan dröjsmål försöka utreda oklarheter kring gränserna för arbetskonflikten eller skyddsarbetet med löntagarorganisationen. Parterna förhandlar vid behov om begränsning av strejken eller skyddsarbete. 

Efter att meddelandet om arbetskonflikt har getts kan strejken med arbetsgivarförbundets samtycke avgränsas så att den blir mer begränsad än vad som har angetts i strejkvarslet, till exempel genom att vissa uppgifter/funktioner helt lämnas utanför strejken. En begränsning av strejken baserar sig på att arbetsgivaren har begärt förhandlingar om att begränsa strejken efter att ha gjort en bedömning av att strejken äventyrar funktioner som är nödvändiga för människors liv och hälsa. Förhandlingarna om att begränsa strejken förs med SuPers centralledning.

Med skyddsarbete avses arbete som är nödvändigt att utföra under arbetskonflikten för att inte äventyra funktioner som anses nödvändiga enligt lag. Syftet med skyddsarbete är endast att trygga den minimipersonal som krävs för att undvika denna följd. Vid skyddsarbete utesluts inte hela strejkobjektet från arbetskonflikten, utan skyddsarbetet tryggar tillräcklig minimipersonal för de nödvändiga funktionerna.

Andra skäliga medel som står till arbetsgivarens förfogande för att trygga de nödvändiga funktionerna är primära i förhållande till en begränsning av strejken eller skyddsarbete. Andra medel kan enligt förarbetena till lagen beroende på situationen till exempel vara klientförflyttningar och omorganisering av verksamheten samt arbetsuppgifts- och arbetstidsarrangemang för de arbetstagare som inte deltar i strejken, om de på basis av arbetsavtalet är möjliga eller baserar sig på frivillighet. Arbetstagare som inte omfattas av strejken har dock också rätt att vägra utföra arbete som är föremål för arbetskonflikten.

Se följande fråga för mer information om förhandlingar om skyddsarbete.

Hur förhandlar man om skyddsarbete?

Om arbetsgivaren anser att tryggandet av de nödvändiga funktionerna på grund av arbetskonflikten direkt, konkret och allvarligt äventyras och arbetsgivaren inte har några andra medel till sitt förfogande, ska arbetsgivaren i syfte att inleda förhandlingar om skyddsarbete utan dröjsmål meddela löntagarorganisationen om detta, det vill säga begära förhandlingar om skyddsarbete. Förhandlingar om skyddsarbete ska vara primära i förhållande till att beordra nödarbete. Förhandlingarna om skyddsarbete förs inom den privata sektorn med SuPers centralledning, som även fattar beslut om begränsning av strejken eller skyddsarbete. Förhandlingarna förs vid behov dagligen.

Arbetsgivaren och löntagarorganisationen ska förhandla om tryggandet av nödvändiga funktioner under arbetskonflikten. Arbetsgivaren ska i förhandlingarna ge tillräcklig information om behovet av nödvändig personal och grunderna för detta samt om vilka andra medel som står till förfogande för att undvika följderna. Fackombuden ska ge förbundets centralledning sina egna kommentarer om personalbehovet, grunderna för detta och vilka andra medel som står till arbetsgivarens förfogande.

Om arbetsgivaren trots förhandlingarna om skyddsarbete anser att de nämnda direkta, konkreta och allvarliga följderna inte kan undvikas, kan hen kräva att tingsrätten förbjuder den aktuella arbetskonflikten. Tingsrätten ska behandla ärendet i brådskande ordning, och löntagarorganisationen ska höras innan ärendet avgörs. Det förbud som tingsrätten eventuellt utfärdar får endast gälla arbetsuppgifter eller funktioner som omfattas av arbetskonflikten och som måste utföras för att förhindra de nämnda följderna.

Vad är nödarbete, och kan det användas under arbetskonflikten?

Nödarbete är arbete som arbetsgivaren kan beordra arbetstagaren att utföra utan arbetstagarens samtycke. Under nödarbete kan man avvika från en stor del av de arbetstidsbestämmelser som begränsar utförandet av arbetet, såsom vilotider. Nödarbete kan dock endast beordras under de ganska strikta förutsättningar som det stadgas om i arbetstidslagen.

Nödarbete kan enligt huvudregeln endast beordras om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i arbetsgivarens normala verksamhet eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, och medför fara för skada på någons liv, hälsa eller egendom eller miljön och arbetet inte kan skjutas upp till en senare tidpunkt.

Regelbundet återkommande händelser som i sig är oförutsedda berättigar i regel inte till att beordra nödarbete. Arbetsgivaren ska bereda sig på situationer av det här slaget med till exempel arbetstidsarrangemang. Utgångspunkten är att en strejk eller annan arbetskonflikt som har meddelats i förväg eller som man annars känner till i sig inte utgör en grund för nödarbete.

Under en laglig arbetskonflikt får nödarbete dock beordras, om hotet om den skadepåföljd för till exempel liv eller hälsa som orsakas av att nödvändiga samhällsfunktioner avbryts är så omedelbart att det inte genom att ta till förhandlingar om skyddsarbete, en domstolsprocess eller andra skäliga medel går att undvika att skada uppstår.

Tröskeln för att beordra nödarbete under arbetskonflikter är anmärkningsvärt hög, och nödarbete ska vara en sista utväg i förhållande till andra medel som arbetsgivaren förfogar över och förhandlingar om skyddsarbete. En förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att arbetsgivaren på grund av skadepåföljdens omedelbarhet inte skulle ha någon reell möjlighet att föra förhandlingar om skyddsarbete eller inleda en domstolsprocess eller använda sig av några andra skäliga medel för att förhindra att skadepåföljden uppstår. Arbetsgivaren ska i första hand tillgripa medel som kan anses proportionerliga och möjliga i situationen.  Om det till exempel finns möjlighet att använda medel som hänför sig till arbetsarrangemangen eller om det finns tid att föra förhandlingar om skyddsarbete, får nödarbete inte beordras.

Nödarbete kan närmast komma i fråga i arbetskonfliktsituationer där arbetsgivaren inte längre hinner reagera på situationen på annat sätt, till exempel på grund av att förhandlingarna om skyddsarbete avslutas som resultatlösa strax innan arbetskonflikten inleds eller det oväntat inte kommer tillräckligt många arbetstagare för att utföra skyddsarbetet. Behovet av att få arbetet utfört bör vara extremt brådskande, så att arbetet inte kan skjutas upp till en senare tidpunkt.

Nödarbete får endast beordras i den mån som det är nödvändigt och under högst två veckors tid. Arbetsgivaren bör, om äventyrandet av verksamheten fortsätter, tillgripa andra tillbudsstående medel än nödarbete så snart det är möjligt. Nödarbete får inte beordras för att bryta en laglig arbetskonflikt.

Arbetsgivaren ska göra en skriftlig anmälan om nödarbetet till arbetarskyddsmyndigheten.

Vad gör jag om arbetsgivaren åberopar nödarbete under arbetskonflikten?

Be arbetsgivaren om den anmälan om nödarbete som har gjorts till arbetarskyddsmyndigheten och meddela omedelbart fackombudet om det inträffade. Be fackombudet att utan dröjsmål kontakta det egna förbundet för att få ytterligare anvisningar.

Utför arbetet enligt arbetsgivarens order, eftersom arbetsgivarens order om nödarbete är förpliktande för arbetstagaren.

Om arbetsgivaren inte kan ge dig en anmälan till arbetarskyddsmyndigheten, ska du be arbetsgivaren att ge dig en skriftlig order om nödarbete, till exempel per e-post. Fackombudet eller om inget fackombud finns, arbetarskyddsfullmäktigen, bör också känna till nödarbetet och bifoga sin syn på saken till den anmälan om nödarbete som görs till arbetarskyddsmyndigheten.

För utfört nödarbete ska normala övertidsersättningar betalas.  När nödarbetet har avslutats ska arbetstiden jämnas ut, så att inte den maximala arbetstiden överskrids (högst 48 timmar i veckan inklusive övertidsarbete under en period av fyra månader), och arbetstagaren ska ges ersättande vilotid för avvikelse från dygns- och veckovila.

Arbetsgivaren ansvarar för att förutsättningarna för nödarbete uppfylls. Om arbetsgivaren beordrar nödarbete trots att de lagstadgade förutsättningarna för nödarbete inte uppfylls, kan arbetsgivarens representanter dömas till bötesstraff för brott mot bestämmelserna om nödarbete.

Jag är fackombud, arbetarskyddsfullmäktig eller annan personalrepresentant och arbetsgivaren började beordra nödarbete på min arbetsplats. Vad ska jag tänka på?

Se frågorna och svaren om nödarbete ovan.

Arbetsgivaren ska alltid utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten om orsaken till nödarbetet, arbetets karaktär och den sannolika varaktigheten. Fackombudet ska säkerställa att anmälan om nödarbete görs/har gjorts och be om att få den av arbetsgivaren. Det fackombud som representerar SuPers medlemmar eller om inget sådant har valts, arbetarskyddsfullmäktigen, ska ges möjlighet att bifoga sitt utlåtande i ärendet till anmälan.

Personalens representant bör alltid bifoga sitt utlåtande till arbetsgivarens anmälan om nödarbete. Personalrepresentanten tar i sitt utlåtande ställning till förutsättningarna för att använda nödarbete. Personalrepresentanter som representerar SuPers medlemmar ska motsätta sig nödarbete som beordras utan grund.

Personalrepresentanten bör för att närmare utreda frågan om nödarbete omedelbart spara följande uppgifter/material i varje situation där nödarbete beordras:

• det arbete som har beordrats som nödarbete,
• datumet och klockslagen för arbetet,
• antalet arbetstagare som har beordrats att utföra nödarbete,
• kopior av de realiserade arbetsskiften samt av
• arbetsgivarens anmälan om nödarbete och
• sitt eget utlåtande i ärendet.

Arbetarskyddsmyndigheten kan efter att ha undersökt ärendet vid behov vidta åtgärder för att begränsa eller avsluta nödarbetet. Att beordra nödarbete utan lagstadgad grund är en straffbar arbetstidsförseelse, men det kan på basis av missbruk av nödarbete även blir fråga om kränkning av arbetstagarnas organiseringsfrihet (brott).

Om arbetarskyddsmyndigheten konstaterar att förutsättningarna för att beordra nödarbete inte uppfylls, kan SuPer göra en brottsanmälan om den arbetsgivarrepresentant som har gett den olagliga ordern om nödarbete. För olaglig order om nödarbete kan man dömas till bötesstraff, som fastställs av tingsrätten. 

Arbetsgivarens beredskap och ansvar för kund- och patientsäkerheten 

Vem ansvarar för kund- och patientsäkerheten under strejken?

Utgångspunkten är att arbetsgivaren ansvarar för kund- och patientsäkerheten på arbetsplatsen i alla lägen, även under en arbetskonflikt. Arbetsgivaren ska i sin verksamhet bereda sig på att ett avtalslöst tillstånd, där arbetskonflikter är möjliga, inleds om inget nytt kollektivavtal ingås innan kollektivavtalet upphör att gälla.

Beredskap för störningar och undantagssituationer, såsom arbetskonflikter, är en skyldighet för aktörer som ansvarar för ordnandet av offentliga tjänster inom social- och hälsovårdssektorn, och beredskapen och kontinuitetshanteringen i verksamheten ska beaktas också i avtal som ingås med privata serviceproducenter.

Exempel på medel som offentliga aktörer med ansvar för att ordna social- och hälsovårdstjänster kan använda vid ordnandet av tjänsterna har listats i bland annat SHM:s styrningsbrev om förberedelserna inför arbetskonflikten och tryggandet av social- och hälsovårdstjänster vid störningar från 2022 (VN/7780/2022 och VN/22991/2022). Medlen för att trygga de nödvändiga funktionerna kan, beroende på situationen, till exempel bestå av klientförflyttningar och omorganisering av verksamheten samt arbetsuppgifts- och arbetstidsarrangemang för de arbetstagare som inte deltar i strejken, om de på basis av arbetsavtalet är möjliga eller baserar sig på frivillighet.

Både arbetsgivarförbundet och välfärdsområdet har informerats om strejken mer än två veckor innan den börjar. Arbetsgivaren ska under den här perioden utreda och bedöma om serviceverksamheten kan fortsätta under strejken i enlighet med de förpliktelser som följer av lagar och avtal. Lagen om ordnande av social- och hälsovård (8 § 2 mom.) förutsätter att välfärdsområdet ska ha tillräcklig kompetens, funktionsförmåga och beredskap för att kunna svara för ordnandet av social- och hälsovården, och det ska sörja för att tillgången till social- och hälsovårdstjänster motsvarar invånarnas behov under alla omständigheter.  Denna aktör med organiseringsansvar ansvarar i sista hand för att tjänster som är nödvändiga för människors liv och hälsa eller för andra rättsobjekt och funktioner ordnas även under arbetskonflikten.

Meddelandet om att en strejk inleds har förutom till ovannämnda aktörer även lämnats till riksförlikningsmannen och tillstånds- och tillsynsverket. Tillsynsmyndigheterna har också i alla lägen en skyldighet att säkerställa att klienterna får författningsenlig vård och vid behov ingripa i de missförhållanden som de upptäcker.