Skip to content

Personaldimensionering på SuPer-medlemmarnas arbetsplatser

När det finns tillräckligt med anställda på arbetsplatsen kan vården av klienter och patienter garanteras vara av hög kvalitet och trygg. Samtidigt minskar den skadliga belastningen som arbetstagarna upplever. Kvaliteten på vården och arbetstagarnas arbetssäkerhet regleras i lag.

Bemanning tryggar kvaliteten

God vård är inte förvaring. Därför spelar både personalstyrkan och personaldimensioneringen roll.

En arbetstagare har en lagstadgad skyldighet att anmäla missförhållanden som observerats i klientarbetet på arbetsplatsen. Det vanligaste missförhållandet är för låg personaldimensionering, vars effekter visar sig på olika sätt på olika arbetsplatser.

För personalen kan låg bemanning yttra sig som stress, utmattning och en spänd arbetsatmosfär, medan det för klienterna kan innebära långa väntetider och försämrad servicekvalitet

Läs mer på den här sidan om personaldimensionering inom olika sektorer.


Service för äldre och hemvård

Enligt äldreomsorgslagen* ska de social- och hälsovårdstjänster som erbjuds äldre personer vara av hög kvalitet och säkerställa god vård och omsorg.

I verksamhetsenheten ska det finnas personal vars antal, utbildning och arbetsfördelning motsvarar antalet äldre som får tjänster från enheten samt deras behov av tjänster utifrån funktionsförmåga, och som säkerställer högkvalitativa tjänster.

*) Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012

När en äldre persons funktionsförmåga har försämrats så att hen behöver omsorg dygnet runt ska det finnas tillräckligt med personal i enheten under dygnets alla timmar.

Det faktiska antalet anställda ska vara minst 0,6 arbetstagare per klient i en enhet för serviceboende med heldygnsomsorg, som har gemensamma lokaler, egen arbetstidsplanering och som verkar under en och samma chef.

Det faktiska antalet arbetstagare avser arbetsinsatsen från de arbetstagare som utför direkt klientarbete på plats i verksamhetsenheten.
Det faktiska antalet arbetstagare följs upp i treveckorsperioder.

Indirekt arbete räknas inte in i personalstyrkan. Till indirekt arbete hör bland annat köks- och städarbete samt hantering av tvätt.

I gemenskapsboende organiseras boende och tjänster separat enligt klientens individuella behov.

Tillräckligheten av dimensionering kan bedömas genom att jämföra den tid som beviljats klienterna med den tid som används för direkt klientarbete av personalen. På så sätt kan man säkerställa om personalen i arbetsskiftet kan uppfylla de tjänster som beviljats klienterna.

Gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg kan genomföras i lokaler som tillhör samma byggnadskomplex.

  • För serviceboende med heldygnsomsorg gäller enligt lagen en dimensioneringsnorm på 0,6.
  • I gemenskapsboende ska personaldimensioneringen motsvara klientens behov, det vill säga den tjänstetid som beviljats i servicebeslutet.

Om personalen är gemensam måste det säkerställas att det utöver personalen som uppfyller dimensioneringsnormen (0,6) för serviceboende med heldygnsomsorg, finns tillräckligt med personal som motsvarar behoven hos klienterna i gemenskapsboendet.

Tillräckligheten av dimensioneringen inom hemvården kan bedömas genom att jämföra den tid som beviljats klienterna med den tid som används för direkt klientarbete av personalen. På så sätt kan man säkerställa om personalen i arbetsskiftet kan uppfylla de tjänster som beviljats klienterna.

Den tid som används för direkt klientarbete inkluderar inte tid som används för förflyttningar eller lagstadgade pauser för personalen.

Enligt lagen ska hemvård innefatta hembesök samt de dagliga arbetsuppgifter och arbetstider för personalen som utför hembesöken planeras så att:

  1. Klienten får den tjänstetid som tillkommer enligt beslutet eller avtalet om tjänster, om inte ändrade omständigheter kräver något annat.
  2. Klientens önskemål och faktiska behov tas i beaktande så långt som möjligt vid planeringen av tidpunkten och innehållet för hembesöken.
  3. Den arbetstagarens kompetens som utför eller deltar i hembesöket motsvarar de uppgifter som ingår i hembesöket.
  4. Så stor del som möjligt av arbetstagarens arbetstid används hos klienten eller i arbete tillsammans med klienten.
  5. Arbetstagaren kan genomföra hembesöken med beaktande av sina yrkesetiska skyldigheter.

Om det vid planeringen av hembesök framgår att genomförandet av dem är i fara på grund av personalbrist, ska de ansvariga för planeringen omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillräcklig personal samt meddela verksamhetsenhetens chef om situationen.


Mentalvårds- och missbrukartjänster

Enligt lagen ska välfärdsområdet ha tillgång till ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i klientarbete för att utföra socialvårdens uppgifter. Med tillräckligt antal avses att klienten får socialvård av hög kvalitet.

På grund av variationer inom mentalvårdstjänster måste antalet och utbildningen av anställda alltid bedömas för varje arbetsplats; hur många anställda som krävs för att tillgodose individens behov och tillhandahålla de tjänster av hög kvalitet som lagen kräver.

Enligt lagen ska välfärdsområdet ha tillgång till ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i kundarbete för att utföra socialvårdens uppgifter. Med tillräckligt antal avses att kunden får socialvård av hög kvalitet.

På grund av variationer inom missbruksvårdstjänster måste antalet och utbildningen av arbetstagare alltid bedömas för varje arbetsplats; hur många anställda som krävs för att tillgodose individens behov och tillhandahålla de tjänster av hög kvalitet som lagen kräver.


Hälsovård och service för funktionshindrade

All verksamhet baseras på hälso- och sjukvårdslagen (8 § Kvalitet och patientsäkerhet): Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska baseras på evidens samt goda vård- och arbetsmetoder. Verksamheten ska vara av hög kvalitet, säker och ändamålsenligt genomförd.

På grund av variationer i sjukhusens och hälsocentralsavdelningarnas verksamhet måste personalstyrkan alltid bedömas för varje arbetsplats.

Krav på yrkeskompetens och antal vårdpersonal fastställs bland annat utifrån patienternas vårdbehov, omsättning och lokallösningar.

Enligt lagen ska välfärdsområdet ha tillgång till ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i kundarbete för att utföra socialvårdens uppgifter. Med tillräckligt antal avses att kunden får socialvård av hög kvalitet.

På grund av variationer inom service för funktionshindrade måste antalet och utbildningen av arbetstagare alltid bedömas för varje arbetsplats; hur många arbetstagare som krävs för att tillgodose individens behov och tillhandahålla de tjänster av hög kvalitet som lagen kräver.


Småbarnspedagogik och skola

I grupper med barn över tre år ska det finnas en utbildad person per sju barn (kvot 1/7).

I grupper med barn under tre år ska det finnas en utbildad person per fyra barn (kvot 1/4).

  • Grupp med barn över tre år 1/7
  • Grupp med barn under tre år 1/4

Grupperna består av tre pedagoger och de barn som de ansvarar för.

Lagen fastställer att en grupp får ha ett antal barn som motsvarar högst antalet personer som arbetar med vård, undervisning och pedagogik samtidigt närvarande.

I en heltidsgrupp med barn över tre år får det samtidigt finnas högst 21 barn.

I en grupp med barn under tre år får det samtidigt finnas högst 12 barn.

En förändring i personalstrukturen träder i kraft år 2030. Den kräver att 2/3 av personalen ska ha högskoleutbildning.

Inom grundutbildning finns inga gränser för gruppstorlek.

Förutsättningarna för lärande ska kunna säkerställas för barnen, och målen för undervisningen enligt lagen om grundutbildning ska uppnås. Arbetsro ska ägnas särskild uppmärksamhet.


Åtgärder i problemsituationer

  1. Svara på frågorna ovan och skriv ner dina svar. (Fråga och förtydligande:)
    • Hur märks personalbrist i er arbetsplats vardag?
      • Hur påverkar personalbristen det dagliga arbetet?
    • Vad blir ogjort? Vad måste du göra som strider mot dina värderingar eller lagen?
      • Vilka arbetsuppgifter blir ogjorda eller lider kvalitativt?
    • Hur mycket tid går åt till stöduppgifter (städning, tvätt, disk osv.)?
      • Hur mycket tid finns kvar för direkt vårdarbete?
    • Hur väl genomförs vårdplanerna och vad blir ogjort?
      • Är planerna aktuella och uppdaterade?
    • Vad står det i planen för egenkontroll om er personalstyrka och tjänster?
      • Hur väl följs den?
    • Har det förekommit farliga eller hotfulla situationer?
      • Har de rapporterats?
    • Har en vikarie anställts för en frånvarande arbetstagare?
      • Vem ansvarar för att ordna vikarier?
    • Är chefen närvarande?
      • Hur har situationen hanterats på ledningsnivå?
  2. Diskutera frågan med din chef, dina kollegor samt din arbetarskyddsfullmäktig eller förtroendeman.
  3. Om frågan inte går vidare, kontakta ordförandet för din fackavdelning. Ordförandet kontaktar vid behov SuPers enhet för yrkesrelaterad intressebevakning.

Arbetstagare har en lagstadgad skyldighet att anmäla missförhållanden som de observerar i kundarbetet på arbetsplatsen. Att göra en anmälan är alltid etiskt rätt. Ett missförhållande kan till exempel vara otillräcklig dimensionering eller bristande yrkeskompetens hos arbetstagare. Anmälningsskyldigheten gäller både offentlig och privat social- och hälsovård.

Den person som gör en anmälan får inte utsättas för negativa åtgärder, såsom ensidiga ändringar av arbetsskift till arbetstagarens nackdel. Arbetsgivaren får inte heller ge en anmärkning eller varning till arbetstagaren på grund av anmälan.

Syftet med anmälningar om missförhållanden är att synliggöra risker och hot i kund- och patientarbetet så att man kan hantera dem i tid innan något allvarligt inträffar. När en anmälan hanteras korrekt kan arbetsgemenskapen dra lärdom av händelsen och komma överens om åtgärder för att förebygga liknande situationer i framtiden.

Hur görs en anmälan om missförhållanden?

Arbetsgivaren ska introducera arbetstagare till hur man gör en anmälan och förklara hur anmälan görs och hanteras. Anvisningarna ska finnas dokumenterade i arbetsplatsens egenkontrollplan. Idealiskt sett ska det finnas ett färdigt formulär för att göra anmälan om missförhållanden.

Det är bra att göra anmälan tillsammans med kollegorna, eftersom missförhållanden relaterade till personalstyrkan påverkar hela arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att inte dröja med att göra anmälan så att missförhållandena inte leder till skador.

En anmälan om missförhållanden ska alltid göras skriftligt. Beskriv i anmälan fritt men detaljerat vad saken gäller och vilka som berörs. Missförhållanden kan anges till exempel i punktform. Anmälan skickas till chefen, till exempel via e-post.

Inom småbarnspedagogiken anses ett missförhållande vara en fråga eller situation där målen för småbarnspedagogiken eller förutsättningarna för barnets välmående, tillväxt, utveckling eller lärande äventyras i strid med lagen om småbarnspedagogik.

Även brister i kvaliteten på småbarnspedagogiken, olämplig eller osaklig behandling av ett barn eller skadliga åtgärder i verksamhetskulturen som påverkar barnet kan äventyra den lagstadgade genomförandet av småbarnspedagogiken.

Anmälningsskyldigheten gäller alla arbetstagare.

Hur görs en anmälan om missförhållanden?

Arbetsgivaren ska introducera arbetstagare till hur man gör en anmälan och förklara hur anmälan görs och hanteras. Anvisningarna ska finnas dokumenterade i arbetsplatsens egenkontrollplan. Idealiskt sett ska det finnas ett färdigt formulär för att göra anmälan om missförhållanden.

Det är bra att göra anmälan tillsammans med kollegorna, eftersom missförhållanden relaterade till personalstyrkan påverkar hela arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att inte dröja med att göra anmälan så att missförhållandena inte leder till skador.

En anmälan om missförhållanden ska alltid göras skriftligt. Beskriv i anmälan fritt men detaljerat vad saken gäller och vilka som berörs. Missförhållanden kan anges till exempel i punktform. Anmälan skickas till chefen, till exempel via e-post.

Arbetsgivaren ska vara förberedd på personalens frånvaro och till exempel på situationer där en vikarie behövs snabbt för en arbetstagare som plötsligt insjuknat.
Frånvarosituationer är vanliga på alla arbetsplatser. Frånvaron kan också vara oväntad. En arbetstagare kan insjukna plötsligt och behöva lämna arbetet inför ett arbetsskift som börjar om några timmar.

Arbetsgivaren ska vara förberedd på dessa frånvarosituationer och exempelvis se till att en vikarie kan ordnas snabbt vid akut frånvaro på grund av sjukdom.

SuPers ståndpunkt är att arbetsgivaren ska skaffa vikarier i alla frånvarosituationer och att uppgiften att ordna vikarier inte hör till närvårdarens arbetsuppgifter. En praxis där arbetsgivaren skulle ge ansvaret för att skaffa vikarier till närvårdare är problematisk på flera sätt. Närvårdare är yrkesutbildade för vårdarbete, medan att skaffa vikarier är en administrativ uppgift som tillhör chefen/arbetsgivaren.

Att skaffa vikarier är också så kallat indirekt arbete som inte räknas in i dimensioneringen. Om en närvårdare därför använder sin arbetstid för administrativa uppgifter som att skaffa vikarier tas denna tid från kundarbetet, vilket påverkar den tillräckliga dimensioneringen och vårdkvaliteten negativt.

Om din arbetsgivare ger direktiv om att närvårdare ska ordna vikarier, kontakta din förtroendeman för att klargöra saken. Om det inte finns någon förtroendeman på din arbetsplats kan du kontakta SuPers avtalsrelaterad intressebevakning på edu@superliitto.fi