Regeringens arbetslivsförsämringar

Ett avtal för viss tid får ingås utan grundad anledning för högst ett år. Arbetsavtalet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första arbetsavtalet för viss tid ingicks. Sammanlagt får högst tre arbetsavtal för viss tid ingås utan grundad anledning. Den sammanlagda avtalstiden får dock inte överskrida ett år.

Meningen är att lagen ska avancera till riksdagen i höst.

Regleringen föreslås ändrad så att giltigt skäl framöver ska räcka som motivering för att avsluta ett arbetsavtal, i stället för giltigt och tungt vägande skäl som nu. Det skulle i fortsättningen vara lättare att säga upp en arbetstagare. Arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden skulle vara otryggare.

Meningen är att lagen ska avancera till riksdagen i höst.

Tills vidare ska arbetsgivaren anmäla om permittering två veckor innan permitteringen börjar. Regeringen vill förkorta anmälningstiden till en vecka.

Meningen är att lagen ska avancera till riksdagen i höst.

Den tänkta ändringen skulle slopa skyldigheten att återanställa för arbetsplatser med färre än 50 anställda inom den privata sektorn.

Meningen är att lagen ska avancera till riksdagen i höst.

Med skyddsarbete avses i allmänhet arbete som det är nödvändigt att sköta under en arbetskonflikt för att till exempel liv, hälsa, maskiner och anordningar på arbetsplatsen eller miljön inte ska äventyras. Det har inte tidigare i lag föreskrivits om skyddsarbete under arbetskonflikter i fråga om anställda i arbetsavtalsförhållande. Det är vanligt inom social- och hälsovårdsbranschen att förhandla om skyddsarbete.

Syftet med lagstiftningen är att säkerställa kontinuiteten i samhällets kritiska funktioner under en arbetskonflikt, om parterna i sina förhandlingar inte kan komma överens.

Arbetstagarföreningarna har en lagstadgad omsorgsplikt. Arbetsgivaren kan kräva att domstolen förbjuder en arbetskonflikt. Arbetsgivaren får låta utföra nödarbete men nödarbete ska vara en sista utväg för arbetsgivaren.

SuPer anser att arbetsgivaren kan använda nödarbete som en genväg till att smula sönder arbetskonflikten utan risk för konsekvenser.
Vid kollektivavtalsförhandlingarna kom man överens om villkoren för skydds- och nödarbete under arbetskonflikter. För närvårdare utbetalas för dessa arbeten en 1,3-faldig ersättning.

Ändringarna trädde i kraft 16.6.2025.

Regleringarna gällande nödarbete ska inte ändras – det är omotiverat att ingripa i konflikträtten (9.4.2025)

Användningen av politiska strejker har begränsats. Arbetsstrider som riktas mot större samhällsfrågor, snarare än mot kollektivavtal, kan hädanefter pågå i högst ett dygn. Också användningen av stödstrejker har begränsats. Dessutom har pliktbeloppet som kan utdömas för olaglig arbetsstrid höjts, plus att också individer kan dömas att betala plikt.

Ändringarna trädde i kraft 18.5.2024.

Rätten till arbetsstrid är en grundläggande rättighet, knuten till fackföreningsfriheten. Regeringen försöker med sina åtgärder förhindra arbetstagarnas möjligheter att med kollektiv kraft främja sina rättigheter.

Regleringarna gällande nödarbete ska inte ändras – det är omotiverat att ingripa i konflikträtten (9.4.2025)

Regeringen skärar sjukdagpenningen för alla arbetstagare med en årsinkomst på minst 27 633 euro.

Nedskärningen försämrar kännbart arbetstagarnas trygghet vid sjukdom och ställer i synnerhet lågavlönade arbetstagare i en svår ställning. Särskilt påverkas branscher med högre sjukfrånvaro, såsom branscherna för social- och hälsovård samt småbarnspedagogik. I dessa branscher är besvär med leder och rörelseorganen också frekventa och det är omöjligt att arbeta med fysiskt nedsatt arbetsförmåga.

Läs mera: En nedskärning av sjukpenningen minskar kraftigt tryggheten vid sjukdom (12.8.2024)

Den första sjukledighetsdagen föreslogs vara oavlönad, men regeringen avstod från propositionen den 23 april 2025.
Detta är en för löntagaren oskälig förlust av inkomst och skulle i branscherna för social- och hälsovård och småbarnspedagogik medföra att fler sjuka går till arbetet. Detta inverkar i sin tur på arbetstagarens arbetsinsatser och tillfriskning samt ökar risken för misstag och olycksfall.

Nu gällande kollektivavtal garanterar att superfolket får lön för hela sjukledigheten. Lönefrågan ligger ändå på bordet i varje ny omgång av kollektivavtalsförhandlingar.

Regeringen planerar att ta bort rätten till skatteavdrag för fackförbundens medlemsavgifter i början av 2026.

Fackförbundet är arbetstagarens stöd och skydd (23.4.2025)

Syftet med regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering var att föreskriva att den allmänna linjen för lönerevisioner inte kan överskridas genom ett förlikningsförslag från riksförlikningsmannens byrå eller av förlikningsnämnden.

I den slutliga lagen infördes dock inte denna begränsning i en lika kategorisk form. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
Medlaren ska i syfte att trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset i sitt uppdrag förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och så att en välfungerande arbetsmarknad inte äventyras.

I vårens kollektivavtalsförhandlingar strävade SuPer efter den allmänna linjen enligt modellen som exportbranscherna tillämpar. Dessutom tillkommer ett nytt löneprogram som de närmaste åren höjer lönerna mer än den allmänna linjen.

Läs mera: Det måste vara möjligt att med hjälp av löner konkurrera om tillgången på arbetskraft inom vårdsektorn och småbarnspedagogiken (23.2.2024)

Regeringen har som mål att utvidga bruket av lokala avtal så att också arbetsgivare som inte hör till arbetsgivarförbundet framöver ska kunna utnyttja lokala avtal, trots att deras arbetsplatser inte har något system för personalrepresentation.

Lagändringen trädde i kraft i januari 2025.

Läs mera: Regeringens proposition om att öka de lokala avtalen tryggar inte arbetstagarnas ställning i tillräcklig utsträckning (15.4.2024)

Regeringen satte 1.8.2024 punkt för vuxenutbildningsstödet och systemet med alterneringsledigt. Stödet för vuxenutbildning utnyttjades med tyngdpunkt i social- och hälsovårdsbranscherna: till exempel år 2021 arbetade 36 % av stödtagarna i dessa branscher. Med indraget vuxenutbildningsstöd försvagas möjligheterna för dem som arbetar att studera för ett nytt yrke, med sikte på till exempel social- och hälsovårdssektorn som lider av arbetskraftsbrist.

SuPer framhöll att vuxenutbildningsstödet inte bör slopas utan att stödsystemet i stället bör utvecklas på trepartsbasis.

Regeringen har beslutat att genomföra ett pilot- och utvecklingsprojekt för studier vid sidan om arbete under åren 2025–2026. Arbetskraft behövs särskilt inom social- och hälsovårdssektorn samt inom småbarnspedagogik.

Arbetslöshetsskyddet drabbades av stora nedskärningar som gäller alla som får arbetslöshetspenning.

Förändringarna berör den privata sektorn.

Samarbetslagen tillämpas på företag som regelbundet sysselsätter minst 50 arbetstagare (tidigare minst 20 anställda).
Minimitiden för omställningsförhandlingar halverades.

Förändringsförhandlingar måste endast genomföras om arbetsgivarens övervägda åtgärder för minskning kan leda till uppsägning, permittering, deltidssysselsättning eller ensidig ändring av väsentliga villkor i anställningsavtalet för minst 20 anställda under en period på 90 dagar.

Till att börja med har dimensioneringen frusits på nivån 0,65. Från och med 1.1.2025 ska personaldimensioneringen vara minst 0,6.
SuPer kräver att den undre gränsen för personaldimensionering höjs till 0,7 vilket var det ursprungliga målet med lagen.

Regeringen har också föreslagit att teknologin räknas med i personaldimensioneringen för dygnet runt-vård för äldre och att ändringen ska träda i kraft redan 1.1.2026.

SuPer anser att förslaget inte stöder regeringens mål att stärka branschens dragnings- och hållkraft och att beredningen görs med alltför snäv tidtabell. Dessutom saknas tills vidare evidensbaserade data om teknologi som på riktigt skulle minska belastningen på personalen.

De äldres säkerhet äventyras av för låg personaldimensionering (21.3.2025)

• SuPers Paavola om regeringsprogrammet: Ökad osäkerhet i arbetslivet (21.6.2023)
• Kolumn: Vad tycker vi om regeringsprogrammet? (4.10.2023)
• Blogg: Regeringen har visat sin värdegrund vad gäller utbildningspolitiken (5.3.2025)