Etik i närvårdarens arbete
Situationen som en närvårdare möter i sitt arbete är ofta komplexa, och det finns inte alltid enkla eller entydiga svar på de frågor som uppstår. När värderingar och normer kolliderar uppstår en etisk konflikt. Lösningen av problem och svåra frågor kräver att närvårdaren är beredd att reflektera över saker och se den etiska dimensionen av arbetet samt agera enligt etiska principer.
Närvårdaren fattar beslut i sitt arbete som påverkar klienters och patienters samt deras närståendes liv, hälsa och välbefinnande. Besluten kan delvis handla om små och till synes obetydliga val för eller tillsammans med patienten eller klienten, men de kan ha stor betydelse för individens liv.
Patienter och klienter har rätt att bli hörda i frågor som gäller dem själva. Närvårdaren måste säkerställa att självbestämmanderätten respekteras. Ett respektfullt bemötande kräver att närvårdaren visar hänsyn och har förmågan att lyssna på klienter, patienter och deras närstående.
Grunden för god vård är skriven i grundlagen
I vården är det viktigt att komma ihåg att grundlagen tryggar allas rätt till liv och till personlig frihet och integritet. I en vårdsituation får klienten eller patienten själv bestämma om sin egen kropp och om den får beröras.
Var och en har rätt till den hälso- och sjukvård som hälsotillståndet förutsätter
Klienten och patienten har rätt till social- och hälsovård av god kvalitet och ett gott bemötande som är fritt från diskriminering. Klienten ska alltid bemötas med respekt. Under inga omständigheter får personens människovärde kränkas.
Klienten ska inte vara ett föremål för vård eller åtgärder. I stället ska klientens liv, välfärd och egen funktionsförmåga stödjas, främjas och stärkas med alla tillgängliga medel.
Självbestämmanderätten är en vägledande princip inom social- och hälsovården
Klienten har rätt att fatta beslut i frågor som gäller vården och som gäller honom eller henne, även klientens önskemål och åsikter i frågor som gäller vården ska beaktas.
Klienten och patienten har i princip rätt att fritt röra sig på vårdplatsen.
Den personliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund (grundlagen 2 kapitel 7 §). Ibland förekommer etablerade vårdrutiner som strider mot dessa rättigheter. I så fall ska du diskutera dessa rutiner och tillsammans med din arbetsgemenskap resonera kring möjligheterna att hitta alternativa metoder.
Beslut om integritetsintrång och begränsning av frihet fattas alltid av en läkare. Det ger också närvårdaren rättsskydd!
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och lagen om patientens ställning och rättigheter ger direktiv inte bara om rättigheter och skyldigheter utan också om sekretess och tystnadsplikt, journalhandlingar samt anmärkningar och klagomål.