Närvårdare i specialsjukvården

Specialsjukvården erbjuder närvårdare en mångsidig, krävande och ständigt utvecklande arbetsmiljö. Närvårdare utgör en betydande del av personalen inom specialsjukvården och deras kompetens är avgörande för att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Arbetet baseras på evidens och god vårdpraxis.

Närvårdarens uppgifter inom specialsjukvården varierar från grundläggande vård av patienter till krävande vårdåtgärder. Patienternas vårdbehov, det vill säga beroendet av vårdpersonalens arbete, påverkar personalstyrkan och arbetets svårighetsgrad. Inom specialsjukvården vårdas allt fler multisjuka och äldre patienter, vilket ökar arbetsbelastningen och kräver stark yrkeskompetens och kunnande.

Specialsjukvården organiseras huvudsakligen vid offentliga sjukhus och polikliniker, men även privata aktörer kompletterar tjänsterna. Välfärdsområdenas centralsjukhus och universitetssjukhus ansvarar för både grundläggande och specialiserad vård. Arbetsmiljöerna kan vara bland annat medicinska eller kirurgiska avdelningar, intensivvårdsavdelningar, polikliniker eller öppenvårdsenheter.

I närvårdarutbildningen finns möjlighet att fördjupa sin kompetens, till exempel inom sjukvård, mentalvård och missbrukarvård samt öppenvård. Utbildningen svarar mot arbetslivets föränderliga behov och ger färdigheter att arbeta i krävande uppgifter inom specialsjukvården.

De flesta närvårdare inom specialsjukvården upplever sitt arbete som meningsfullt. Feedback från patienter och deras anhöriga samt framgångar i krävande situationer stärker yrkesidentiteten och ger kraft. Specialsjukvården erbjuder närvårdare möjlighet att utvecklas, lära sig nytt och påverka patienternas livskvalitet och funktionsförmåga.