Enligt psykologen och psykoterapeuten Pirkko Lahti har vi i våra dagar ett stort behov av tröst och att klara oss igenom olika svårigheter. Hon anser att närvårdarna är viktiga i sin roll som yrkesperson i möten med människor och som förmedlade av tröst.

– Jag kan föreställa mig att närvårdare ofta befinner sig i situationer där det krävs förmåga att trösta, ge hopp och att ställa sig i en annan människas situation. Och som bäst vårdar närvårdaren patienten eller klienten som en helhet: både kroppen och själen.

Den långvariga verksamhetsledaren för Psykisk hälsa Finland (Mieli) och teologidoktorn och psykoterapeuten Heli Pruuki har skrivit boken Lohtu – miten selviydyn (Tammi 2025).

En varm blick ger tröst

Det är inte alltid så lätt att trösta. En annan människas smärta kan väcka hjälplöshet. Lahti betonar att tröst kräver inte nödvändigtvis ord. En av de effektivaste tröstmetoderna är ansiktsuttrycket vid mötena.

– Om blicken förmedlar att det är roligt att träffa dig kan det vara en större tröst än några som helst ord. Den positiva blicken ger en känsla av att du är värdefull och har betydelse.

Bra tröstmetoder är till exempel en klapp i axeln, att hålla i hand och beröring över huvud taget. Även om det i en finsk kultur är svårt med beröring uppmuntrar Lahti att hitta lämpliga sätt att visa medkänsla och medvetet stärka sina gester och ansiktsuttryck.

Tröstmetoderna växlar i olika åldersstadier. Barn får tröst av ömsinta ord, blås i såret och en varm famn. De vuxna finner tröst till exempel av natur, läsning, musik eller av konst.

– En person berättade för mig att ångesten ger med sig när personen får titta på en tavla med lugn stämning. Man lyckas inte alltid att sätta ord på sina känslor. Många finner tröst genom att hålla sig aktiv. Då kan det som man gör tillsammans vara just den rätta tröstmetoden: ”du, jag ska hjälpa dig”.

Lahti säger att i tröstens kärna finns hopp som ger mod och styrka att möta svårigheter.

– Även en liten strimma av hopp kan vara en bärande kraft. Ord som ”det ordnar sig” kan trösta mer än vi tror. Hoppet är en grund på vilken tron på det bättre byggs.

På sätt och vis behöver vi tröst för att klara livet. Att trösta en medmänniska är att vara där vid svåra situationer.

– Tröst är att någon liksom delar ångesten tillsammans med den som ska tröstas. Av den som tröstar krävs äkta närvaro, beröring, att lyssna i lugn och ro, och att se den andra så att känslan av empati förmedlas. Men när allt kommer omkring kan ingen helt förstå den andras sorg, och det behövs inte heller, men vi ska närvara och vara där för att dela stunden.

Hur ska jag klara mig?

Vid stunder av sorg och förlust kommer även de egna resurserna fram och viljan att klara sig.

Återhämtningsförmåga eller resiliens betyder förmåga att anpassa sig eller återhämta sig från kriser och stressande situationer.

”Ångest och sorg kan kännas överväldigande men människan förlorar aldrig allt.”

– Pirkko Lahti

En stor sorg eller förlust kan lägga beslag på människans sinne så att livets övriga dimensioner glöms bort.

– Ångest och sorg kan kännas överväldigande men människan förlorar aldrig allt. Det finns alltid något som kan bära upp, ge hopp och trygghet, säger Lahti.

Efter kriser och förluster kan det så småningom i horisonten avtecknas en ny början. Lahti berättar att hon själv har upplevt detta när hennes make gick bort för några år sedan.

– Jag vårdade länge min man hemma, och när han dog låg sorgen och förlusten överst. Sedan framträdde även andra slags känslor. Plötsligt hade jag mycket tid. Jag undrade vad jag skulle göra med all denna tid. Kan jag verkligen börja läsa en roman klockan nio på morgonen, ska jag inte göra något nyttigt, beskriver Lahti sina känslor.

Det som kan förstärka den inre styrkan vid svåra tider är att identifiera sina värderingar och att fundera på vad som i livet är viktigt och bra på riktigt.

– Det är viktigt att ge plats för sorg och känslor av besvikelse, men ibland kan det gå så att man fastnar i dem. Då glömmer man att livet har även positiva sidor trots förlust. Men det är bra att ibland vid svåra tider och även i övrigt tänka genom och göra en inventering av sitt liv. Då kan man sätta de goda sakerna och erfarenheterna överst och det kan ge tröst, säger Lahti.

Text: Niina Melanen, översättning: Laura Koskela, bild: Matti Westerlund.

Artikeln har publicerats i SuPer-tidningen 9/2025.