Samtidigt som vårdare behövs alltmer varje år planeras nu massuppsägningar

– Ibland känns det som rena dårskapens verk, säger SuPers ordförande Päivi Inberg.

– I stället för att tänka långsiktigt ser man bara till pengarna. Det här är inte ett hållbart agerande från välfärdsområdenas sida.

Samtidigt som behovet av vårdpersonal ökar planerar välfärdsområdena att säga upp hundratals vårdare. Inberg säger sig förstå de nationella sparmålen, men frågar om det inte vore möjligt att anpassa strukturerna så att personalminskningen skulle ske genom naturlig avgång.

– Många vårdare har också genom sitt praktiska arbete en god uppfattning om var det faktiskt går att spara.

För närvarande har åtminstone Södra Karelen, Södra Österbotten, Östra Nyland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Lappland, Birkaland, Österbotten och Satakunta meddelat att de sannolikt kommer att minska personalen inom sina välfärdsområden.

Inberg påminner om att en betydande andel närvårdare ändå kommer att gå i pension inom fem år. Få verkar förstå att vårdarbetet redan nu på vissa håll upprätthålls tack vare pensionerade vårdare som fortsatt arbeta.

– Många närvårdare fortsätter dessutom jobba länge även efter att pensionen börjat.

Lyssna på vårdarna

På Birkalands välfärdsområde pågår samarbetsförhandlingarna till december. Behovet av nedskärningar gäller 350 anställda inom sjukhustjänsterna. Huvudfackombudet Anu Siimes konstaterar att Finlands största välfärdsområde ofta fungerar som exempel för andra.

– Om vi inför en ny verksamhetsmodell här används det som argument för att göra likadant på andra håll.

Siimes mål är att undvika personalminskningar.

– Vi uppmanar alla anställda att ta emot de ersättande jobb som erbjuds, även om de inte helt motsvarar de egna önskemålen. Omplaceringar och förändringar i arbetsuppgifter kan sedan diskuteras internt i ett senare skede.

Hon berättar att välfärdsområdet samlat in sparförslag från vårdarna. Yrkespersoner inom vården har ofta en blick för praktiska besparingar som förhandlarna kan ha missat.

– Vi har fått in väldigt bra förslag. Många påpekar till exempel att det finns dyra vårdredskap som kunde ersättas med billigare alternativ av samma kvalitet.

”Om man till exempel säger upp sjukhussekreterare leder det nästan alltid till att deras arbetsuppgifter faller på vårdare och läkare.”

– Anu Siimes

Enligt Siimes har välfärdsområdet i själva verket inte råd att avstå från vårdare, eftersom en stor del av personalen ändå kommer att gå i pension före decenniets slut.

– Generellt sett borde man granska belastningen i hela servicekedjan mer realistiskt. Om man till exempel säger upp sjukhussekreterare leder det nästan alltid till att deras arbetsuppgifter faller på vårdare och läkare.

Siimes önskar att medlemmarna skulle hålla mera kontakt med sina fackombud via e-post under förhandlingarna.

– Det är viktigt för oss att få veta vilka observationer och idéer våra medlemmar har.

Exceptionellt stora nedskärningsmål

Marika Laukkanen, huvudfackombud i Södra Karelens välfärdsområde, berättar att hon ibland sitter till och med i två förhandlingar under samma dag. Behovet av att minska 565 årsverken gäller hela området. Många upplever de kraftiga nedskärningarna som orättvisa, eftersom just Södra Karelen har varit en föregångare i att skapa en effektivare välfärdsområdesmodell.

– Eksote bantade och harmoniserade sin verksamhet redan från 2010 och förberedde sig först av alla på en mer återhållsam välfärdsområdesmodell. Det tas nu inte alls i beaktande när sparplanerna görs, säger Laukkanen.

Hon menar att de tidigare gjorda besparingarna förklarar varför nedskärningsbehovet i årsverken nu är exceptionellt stort just i Södra Karelen.

– Allt annat som gått att skära bort har redan tagits bort.

Trots att uppdraget verkar omöjligt är hennes främsta mål att hitta besparingar i funktionerna i stället för att minska antalet årsverken.

– Dessutom delar vi alla uppfattningen att besluten om Södra Karelens välfärdsområde också i fortsättningen ska fattas i Södra Karelen.

Laukkanen oroar sig för hur arbetsgemenskaperna ska klara den ökade arbetsbelastningen och situationer där kolleger sägs upp. Uppsägningarna väntas bli offentliggjorda till jul.

– Tidpunkten för uppsägningsbeskeden är fruktansvärd. Och många av dem som sägs upp befinner sig i en helt ny situation – en situation som vi inte trodde ens var möjlig inom det här yrket.

Vi behövs fortfarande

Även Päivi Inberg uppmuntrar vårdare att dela med sig av sina sparidéer och att hålla kontakt med de fackombud som deltar i förhandlingarna.

– Det är oerhört viktigt att förhandlarna får medlemmarnas röster hörda.

Inberg konstaterar att tiderna är särskilt mörka för närvårdare. Till en ledig tjänst kan det nu komma hundratals ansökningar.

– Jag började mitt arbetsliv 1991 under lågkonjunkturen, men inte ens då hade vårdarna det så här svårt.

Inberg vill förmedla till medlemmarna att välfärdsområdenas besparingar på inget sätt är vårdarnas fel. Vårdarna har förtjänat sina löner, säger hon. Utan de länge efterlysta löneförhöjningarna skulle ett lågavlönat yrke ha förlorat sin attraktionskraft.

– Det finns ändå hopp. Det är uppenbart att närvårdare kommer att behövas även efter dessa mörka år och att det lönar sig att utbilda dem. De är en viktig del av Finlands försörjningsberedskap.

”Det är uppenbart att närvårdare kommer att behövas även efter dessa mörka år och att det lönar sig att utbilda dem.”

– Päivi Inberg

Publicerad på finska i SuPer-tidningen: Hyvinvointialueiden yt-neuvottelut voivat johtaa satojen työntekijöiden vähennyksiin: ”Tarjotut työpaikat kannattaa nyt ottaa vastaan”