Fungerande offentliga tjänster är stöttepelaren för den övergripande säkerheten
Har du funderat på hur din vardag skulle se ut om de offentliga tjänsterna slutade fungera bara för en dag? Morgonen börjar som vanligt men daghemmet öppnar inte. Du måste stanna hemma. Kollektivtrafiken går inte, så inte heller makan kan ta sig till jobbet. Tur är väl det, eftersom någon måste sköta undervisningen av barnen i skolåldern, när skolorna är stängda. Grannen ramlar och bryter höften, men det går inte att få kontakt med nödcentralen. Din mormor ringer och ber om hjälp, eftersom hemvårdens besök uteblir. På eftermiddagen börjar det brinna hos grannen, men hjälpen dröjer. Så här kunde en dag utan offentliga tjänster se ut.
Utan offentliga tjänster är pengar det enda sättet att få hälso- och sjukvård och socialservice, och det finns många som inte har pengar. Äldre personer skulle lämnas vind för våg eller vara beroende av sina närstående. Den som är frisk tänker ofta kanske inte på hur dyrt det är att få behandling för en allvarlig sjukdom. Exempelvis kostar vården av en cancerpatient lätt tio- eller hundratusentals euro när den ges på den privata sidan.
Det handlar inte om enstaka tjänster, utan om hela systemet. När en del kollapsar sprider sig effekterna snabbt till andra de övriga delarna. Vardagen kraschar.
Trots detta beskrivs de offentliga tjänsterna ofta som en kostnadspost som måste skäras ned. I verkligheten är de förutsättningen för samhällets funktion, där allting hänger samman. När en del försvagas, multipliceras effekterna snabbt. Utan barndagvård försämras tillgången på arbetskraft, utan hälso- och sjukvård äventyras arbetsförmågan och utan socialservice anhopas och förvärras problemen ytterligare. Samtidigt blir det dyrare att ta hand om dem. Även en tyst segregation inleds. De som har råd köper sig tjänsterna. De som inte har det, får vara utan. Ett samhälle där överlevnaden alltmer handlar om ens egna tillgångar är varken stabil eller kristålig.
”Besparingar i den offentliga sektorn är kortsiktiga beslut som underminerar grundläggande samhällsstrukturer: utan fungerande offentliga tjänster fungerar ingenting som det ska.”
– Harri Järvelin
Det är motstridigt att vi samtidigt som vi pratar om övergripande säkerhet och kristålighet också försvagar just de strukturer på vilka trygghet bygger. Ett underdimensionerat och överbelastat servicesystem blir inte starkare när krisen kommer, utan är det första som kollapsar. Detta ser vi redan idag inom social- och hälsovården: personalbristen, belastningen och otillräckliga resurser är ett omedelbart hot mot kriståligheten.
Besparingar i den offentliga sektorn är kortsiktiga beslut som underminerar grundläggande samhällsstrukturer: utan fungerande offentliga tjänster fungerar ingenting som det ska. När de försvagas, försvagas samtidigt också samhällets säkerhet.
Text
