Ska återvändare rädda branschen?
Enligt en färsk undersökning lönar det sig att locka närvårdare, som gått över till andra arbeten, tillbaka till sote-sektorn. Men enligt SuPers ordförande Päivi Inberg är det viktigt att även hålla kvar de som redan arbetar inom branschen.
Även om största delen av närvårdarna som efter examen börjar på ett arbete som motsvarar deras utbildning kan inte endast de nyexaminerade och arbetslösa vårdare täcka behovet av personal inom sote-sektorn. Enligt en färsk undersökning utfört av Arbetshälsoinstitutet och Statistikcentralen är vårdare som helt har lämnat branschen den mest betydelsefulla resursen.
Vi borde särskilt förstå vad som är orsaken att de unga arbetstagarna lämnar branschen eftersom de inte är så motiverade för sote-sektorns arbete som de äldre arbetstagarna är. Hos den äldre personalen stupar återgången till vårdyrket på hälsoproblem.
– För en del är återgången till sote-sektorn ett möjligt val som ska stödjas, säger chefsforskaren Elina Weiste vid Arbetshälsoinstitutet.
De viktigaste faktorerna enligt studien är kvalitativ handledning, stöd för arbetsförmåga, möjlighet att utveckla sitt arbete, uppdatering av kompetens och uppskattning av arbetet för att personalen ska återvända till branschen och även stannar kvar där.
Enligt SuPers ordförande Päivi Inberg kan tröskeln för att återvända till branschen vara hög.
– Det är lättare att stödja närvårdare att stanna kvar i branschen än att locka tillbaka dem som lämnat branschen.
Underlätta genom att förlänga yrkeslivet
I studien såg man även potential hos pensionerade vårdare. Det har blivit vanligare att arbeta även om man är pensionär. I förfjol fortsatte så mycket som 23 procent av 65-68-åriga pensionerade närvårdare i sitt yrke. Många av dem arbetar som inhyrd personal vilket lyfter fram betydelsen av flexibel arbetsorganisation och fungerande arbetsförmedlingskanaler.
Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att till år 2040 behövs det i Finland nästan 26 000 fler närvårdare och cirka 9400 fler sjukskötare än år 2021.
Text: Saija Kivimäki, översättning: Laura Koskela, bild: Mostphotos
Artikeln har publicerats i SuPer-tidningen 7–8/2025.