SuPer kräver att arbetsgivarna tar tag i arbetstagarnas anmälningar om missförhållanden
Arbetstagarna inom social- och hälsovården är skyldiga att anmäla observerade missförhållanden. – Arbetstagarnas anmälningar har väsentlig betydelse med tanke på att förbättra kvaliteten på den vård som klienterna får. Arbetsgivarens uppgift är att behandla anmälningarna korrekt och göra förbättringar på arbetsplatsen, konstaterar SuPers ordförande Päivi Inberg. – Personen som gjort en anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av den gjorda anmälningen.
Alla arbetstagare som i sina arbetsuppgifter observerar ett missförhållande eller ett hot om ett sådant i vården av en klient eller patient är skyldiga att göra en anmälan om missförhållanden. Anmälan görs till serviceenhetens ansvariga person eller någon annan person med ansvar för tillsyn över verksamheten. Den som tar emot en anmälan ska i sin tur underrätta tillsynsmyndigheten om saken.
En anmälan om missförhållanden är en viktig del av klienternas, patienternas och arbetstagarnas säkerhet och av vårdens kvalitet
Baserat på meddelanden som SuPer tagit emot görs anmälningar ofta om otillräckligt antal yrkeskunnig personal. Exempelvis måste personalstyrkan inom serviceboende med heldygnsomsorg för äldre motsvara klienternas faktiska behov, varvid minimidimensioneringen enligt lagen, 0,6, ofta inte är tillräcklig. SuPer kräver att den lagstadgade miniminivån för personaldimensioneringen i serviceboende med heldygnsomsorg för äldre höjs till 0,7.
Dimensioneringen motsvarar inte heller verkligheten om man exempelvis dragit ner på den assisterande personalen och vårdarna utför städnings- och köksarbeten. – Vårdarna ska kunna koncentrera sig på det direkta klientarbetet, påminner Inberg.
En utredning om tjänsterna för äldre som SuPer gjort i år avslöjar att anmälningsskyldigheten enligt lagen om tillsynen över social- och hälsovården är välkänd bland vårdpersonalen. Ändå uppgav endast en dryg fjärdedel av respondenterna att en anmälan som de gjort hade haft någon effekt. Anmärkningsvärt är att 38 procent av respondenterna inte visste om deras anmälan hade haft någon effekt.
– Egenkontrollen fungerar inte om inte arbetsgivaren tar sina skyldigheter på allvar. En anmälan om missförhållanden är ett verktyg för utveckling av omvårdnaden och den måste leda till faktiska förändringar på arbetsplatsen, säger Inberg.
Enligt SuPers utredning var rädsla för konsekvenser den största anledningen till att arbetstagare avstått från att anmäla ett missförhållande som de observerat.
– Det är ett absolut krav att det ska vara tryggt för en arbetstagare att göra en anmälan. Personen som gjort en anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av den gjorda anmälningen. Vi följer med oro beslutsfattarnas åtgärder som underminerar skyddet av arbetstagare genom lagändringar som försämrar uppsägningsskyddet och ökar de tidsbundna anställningarna, säger Inberg.
Publicerad på svenska 28.5.2026.
Mer information
