Arbetshandledning kan förhindra empatiutmattning
I närvårdaren och handledaren Kerstin Brors arbete ingår många möten såväl med patienter, anhöriga som kollegor. Viktiga egenskaper är förmågan att lyssna och ingjuta hopp.
Vöråbon Kerstin Brors arbetar i treskift på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus.
- Vår avdelning är för oss närvårdare en bra arbetsplats på det sättet att vi får delta i allt. Hierarkin är nästan obefintlig och samarbetet mellan närvårdare och sjukskötare fungerar väl. Vi delar ut mediciner, ger subkutana injektioner och deltar i behandlingar. Närvårdaren får göra allt som hör till yrket och vi har möjlighet att dra nytta av vår kunskap.
Utöver behandlingarna har kommunikationen med patienter och deras anhöriga en nyckelposition.
- Jag försöker alltid ingjuta hopp i dem som befinner sig i aktiv vård. För dem som är i palliativ vård ger jag uppmuntran om att det finns bra symtomlindrande mediciner och palliativa behandlingar och åtgärder. De får alltid hjälp på vår avdelning".
För den som befinner sig i slutet av sin livsbana är det viktigt att få veta att man får somna in och lämna lugnt och smärtfritt.
Ibland är samtalen mycket djuplodande. Och just vid dessa samtal anser Kerstin sig vara i sitt rätta element – precis som i sin roll som arbetshandledare. Kerstin sökte sig till resurscentrerad arbetshandledarutbildning för att hon alltid varit intresserad av psykiskt välbefinnande.
Arbetshandledaren lyssnar och frågar
Vid Vasa sjukhus arbetar tio arbetshandledare. De kommer från många olika yrkeskategorier, många är skötare.
- Jag hoppas att vår nya arbetsgivare, Österbottens välfärdsområde, ska utveckla arbetshandledningen ytterligare, för det behövs verkligen.
Kerstin möter sina klienter individuellt och i grupper. Gruppens sammansättning kan variera mellan möten. Kerstin har även teamvis arbetshandledning om det i arbetsgemenskapen finns konflikter eller den har drabbats av en krissituation.
Kerstin har inte arbetshandledning för de närmaste kollegorna eller cheferna.
Arbetshandledarens viktigaste egenskaper anser Kerstin vara äkta intresse för medmänniskor, men även förmåga att lyssna och fråga. Man får inte heller vara rädd för tårar, och handledarens självkännedom och metoder att förstärka egna resurser måste vara i ordning.
- Arbetshandledaren ger inga svar eller råd. Jag kan inte heller blanda mig i hur arbetet är organiserat. Min roll är att lyssna, fråga och uppmuntra, hjälpa personen att hitta egna svar och krafter samt stödja så att personen orkar vidare.
Klienterna kommer via HR-enheten. Personalen kan själv begära om att få arbetshandledning, men ibland kommer initiativet från chefen, till exempel i samband med utvecklingssamtalet.
Vid besöken antecknas inget
Arbetshandledningen ska vara en lågtröskeltjänst.
- Jag rekommenderar minst fem besök på en och en halvtimme.
Vid Vasa centralsjukhus har personalen rätt att ha arbetshandledning under två års tid.
- Vi skriver ett avtal om arbetshandledning men det som diskuteras vid besöken antecknas inte. Jag har tystnadsplikt men inte dokumentations- eller rapporteringsplikt. Det som vi har samtalat om syns inte i någon databas.
Arbetshandledning är inte terapi.
- Men ändå upplevs samtalen ofta som terapeutiska och läkande och om det vid samtalen förekommer allvarliga problem, tar jag upp företagshälsovården med personen i fråga.
Stressen leder till arbetshandledningen
- En av de vanligaste anledningarna till att folk söker sig till arbetshandledning är stress, berättar Kerstin.
- Vårdarna upplever mycket etisk stress som uppstår när man inte kan utföra sitt arbete så bra som man skulle vilja. De överdimensionerade kraven kan komma från arbetsgivaren men en person kan även själv ställa höga krav på sig själv.
Kerstin har som arbetshandledare märkt att organisationsförändringar kan orsaka utöver osäkerhet även sorgreaktioner.
- Vid organisationsförändringar har personalen mycket lite – om alls – makt att påverka. Antingen faller man av eller hänger med. Även den ökande informationstekniken och behovet av att anteckna stressar. Vårdarna utsätts även för stress när de förflyttas från en avdelning till en annan, på ett skift kan de vara hos neurologpatienter och nästa hos nyopererade.
Först snäll mot sig själv
Ett av målen för arbetshandledning är att öka välbefinnandet på arbetsplatsen men ibland kan det hända att personen vid samtalet upptäcker att det inte längre går att fortsätta vid sin nuvarande uppgift eller arbetsplats.
Kerstin tycker inte att sådana beslut alls är misslyckade. - När personen får kraft att fatta ett beslut, oavsett vilket, är det alltid bra.
- Många vårdare känner empatiutmattning och det blir svårt att stå ut såväl med patienter som kollegor. Arbetshandledning kan i förväg hindra utmattning, och till och med depression, när arbetshandledaren lyssnar utan att utvärdera personens tankar och känslor.
Enligt Kerstin ska människan vara snäll mot sig själv först och därefter kan man vara snäll mot andra på riktigt.
- Det är bra om vi alla kan lära oss att känna empati mot oss själva och komma ihåg att alla tankar är tillåtna. Man ska tillåta sig att skämma bort sig själv, det kan handla om egen tid, god och hälsosam mat eller att få massage.
Andningsövningar och brev hjälper till att orka
Enligt Kerstin ökar stressen i och med vanan att fastna i tankar och reaktioner.
- Jag förebygger min stress genom andningsövningar och det gör jag även med klienterna, om de vill. Andningsövningarna lugnar det parasympatiska nervsystemet, vilket gör att tankarna och kroppen inte börjar gå upp i varv.
Kerstin skriver även brev till sina vänner.
- Det är för mig ett naturligt sätt att skingra tankarna.
Vanligtvis börjar Kerstin sina samtal genom att fråga klienterna på vilken nivå deras ork och energi är, på skalan från noll till tio.
- Sedan fortsätter vi utifrån personens svar. Min roll är att fråga och lyssna så att personen kan identifiera sina egna tankar och känslor. Sedan hittar vi så småningom nya synvinklar och sätt att se på saker. Hos mig får man prata öppet om det som stressar, gör en ledsen eller till och med elak.
Vid samtalen talar vi även om rädslor och resurser och hur de påverkar arbetet.
- En människa är en helhet, arbetet påverkar fritiden och tvärtom så samtalen behöver inte bara handla om arbete, vi kan lika gärna prata om familjen. Klienten väljer alltid samtalsämnet och hur öppet samtalet pågår.
Text Mari Frisk
Kerstin Brors, 57, Vörå
Utexaminerades som närvårdare år 2003, arbetat tidigare som sekreterare på en läkarstation.
Arbetar som närvårdare och arbetshandledare på avdelningen för cancer- och blodsjukdomar vid Vasa centralsjukhus. Är även företagare vid sidan om anställningen.
Har genomgått 2,5 års resurscentrerad arbetshandledarutbildning vid Suomen työnohjaajat ry, utexaminerades år 2021. Har även utbildat sig till mental tränare.
Fritiden tillbringar Kerstin med sin familj och vänner. Hon rör sig ute i naturen och vistas i sommarstugan.
Vad är arbetshandledning?
Vid arbetshandledning diskuteras öppet och förtroendefullt ämnen och erfarenheter som rör eget arbete och arbetsgemenskap med hjälp av en utbildad arbetshandledare.
För arbetshandledning ställs målsättningar och resultaten följs upp.
Målsättningar kan till exempel vara att klargöra målsättningar och roller, göra arbetet smidigare, öka förändringsförmågan och inlärningen.
Passar alla som vill lära sig och utvecklas i arbetet.
Konfidentiell, och alla bestämmer själva hur öppet man vill berätta om olika saker.
Handledaren ger inga råd utan hjälper med sina frågor klienten att hitta egna lösningar.
Källa: Suomen työnohjaajat ry
Kerstins frågebatteri
- Vad är värdefullt för dig att hålla fast vid på arbetet eller vid förändringar?
- Vad är du rädd för?
- Vad bidrar du själv med till arbetsgemenskapen?
- Får du beröm? Blir du lyssnad på?
- Hur vill du bli bemött?
- Vad innebär det för dig att vara professionell?
- Vad kan du påverka i arbetet? Hur ska du göra det?
- Vilka känslor har du före och efter arbetsskiftet? = VIKTIG FRÅGA!
- Vilka saker är problematiska för dig i din arbetsgrupp?
- Kan det vara något annat än det du berättar?
- Hur återhämtar du dig på fritiden?
- Hur tänker du dig framtiden?
- Har du tänkt på att den här krisen kan ge dig nya krafter och möjligheter?
- Vad ger dig trygghet på arbetet och på fritiden?