SuPer NEJ till regeringsprogrammet
SuPer motsätter sig regeringsprogrammets målsättning att försvaga arbetstagarens ställning
Regeringsprogrammet inkluderar ett antal försvagande mål, främst inriktade på kvinnodominerade sektorer. Försvagningar föreslås för arbetstagarens ställning och arbetslöshetsskydd. Regeringen vill bland annat begränsa rätten till kollektiva åtgärder och förhindra avtalsfrihet avseende löneökningar, underlätta uppsägningen av arbetstagare och öka andelen tidsbegränsade anställningsförhållanden och lokala avtal på arbetsplatserna.
Dessa åtgärder minskar arbetslivets attraktionskraft, liksom arbetstagarnas försörjning och välbefinnande. De förkortar till och med arbetskarriären.
SuPer accepterar inte regeringsförslag som undergräver SuPer-medlemmarnas ställning och rättigheter. Inte heller centralorganisationen STTK accepterar regeringens föresatser gällande arbetslivet. STTK och dess ordförande Antti Palola överväger tillsammans med sina medlemsorganisationer, såsom SuPer, eventuell uppföljning. Centralorganisationerna har möjlighet att genomföra gemensamma åtgärder.
Följ SuPers kanaler där vi informerar om den aktuella situationen och möjliga åtgärder.
Så här avser regeringen försvaga arbetstagarens ställning
1. Löneökningar skulle begränsas av ökningarna inom exportsektorerna.
Att införa en exportdriven arbetsmarknadsmodell i lag innebär inblandning i fackföreningarnas fria förhandlingsverksamhet. I framtiden skulle ingen sektor få överstiga de löneökningar som överenskommits inom exportindustrin. Löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer skulle öka ytterligare och det skulle vara omöjligt att förbättra vårdsektorns drag- och hållkraft. Inblandningen i avtalsfriheten skulle också påverka intjänade pensioner.
2. Man ämnar begränsa rätten till kollektiva åtgärder.
Rätten till kollektiva åtgärder är en grundläggande rättighet vad gäller föreningsfrihet, och utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder får inte begränsas av lagstiftning.
Till exempel skulle en begränsning av rätten till politisk strejk minska arbetstagarens rätt att protestera mot regeringens åtgärder.
Regeringsprogrammets föresats definierar inte hur skyddsarbetsbestämmelserna för personal i anställningsförhållande ska fastställas. Det kan dock innebära en betydande begränsning av strejkrätten inom vård- och omsorgssektorn.
Bötesnivån för olagliga stridsåtgärder planeras höjas. Åtstramningarna minskar arbetstagarnas rätt att protestera.
3. Vid kort sjukfrånvaro behöver ingen lön betalas ut för den första frånvarodagen.
Självrisktiden i samband med sjukfrånvaro är en orimlig inkomstförlust för arbetstagaren. Skulle regeringsprogrammets mål uppnås skulle arbetstagarna inom låglönesektorn i framtiden komma till arbetsplatsen sjuka, vilket påverkar arbetstagarens arbetsinsats och återhämtning samt den allmänna hälsan inom hälso- och vårdssektorn och småbarnspedagogiken. Möjligheten till fel och risken för olyckor ökar likaså.
4. Ett tidsbegränsat avtal på upp till ett år skulle inte kräva någon särskild motivering.
Enligt regeringsprogrammets föresats krävs i framtiden ingen motivering för att ingå ett tidsbegränsat anställningsförhållande, förutsatt att avtalstiden inte överskrider ett år.
Enligt arbetsavtalslagen har tillsvidareanställningar företräde. Enligt lagen får ett tidsbegränsat avtal ingås endast om det finns ett berättigat skäl för det. Syftet är att säkra arbetstagarens rätt till en säkrare form av anställningsförhållande.
Om regeringens proposition genomförs kommer antalet visstidsanställningar och bland annat fallen av graviditetsdiskriminering att öka.
5. En arbetstagare kan sägas upp på lättare grunder än tidigare.
Enligt regeringsprogrammets föresats skulle det i framtiden inte krävas vägande sakskäl för uppsägning. Som ett resultat skulle uppsägningar underlättas. Arbetstagarens anställningstrygghet skulle avsevärt minska.
En politisk strejk 13–14.2 inom huvudstadsregionens och särskilda städers småbarnspedagogik
Den politiska strejken omfattade alla arbetsuppgifter inom småbarnspedagogiken inom samtliga arbetsavtalsbranscher på följande orter: Helsingfors, Vanda, Esbo, Grankulla, Vasa, Korsholm, Rovaniemi, Tammerfors, Jyväskylä, Kuopio, Joensuu, Uleåborg, Åbo och Björneborg. Strejken omfattade under arbetsnedläggelsen de arbetsuppgifter som SuPers medlemmar på ifrågavarande orter utför i daghem, på småbarnspedagogiska enheter samt inom familjedagvård och öppen småbarnspedagogik, inklusive lekparks- och klubbverksamheter. Läs mera
Stort tack till alla SuPer-medlemmardeklarerade
Regeringsprogrammets försvagningar av arbetsliv och social trygghet skulle, om de förverkligas, på ett eller annat sätt påverka samtliga medlemmar i SuPer. Därför utlyste vi en politisk strejk inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen 31.1.–1.2. Vi deltog också i den politiska demonstration som anordnades av STTK och FFC i Helsingfors på torsdagen. Evenemanget samlade cirka 13 000 företrädare för olika fackföreningar och andra medborgare, från studenter till pensionärer, som stödde vår sak. Läs mera
Länkar:
SuPer utlyser en politisk strejk inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen 31.1.–1.2.
SuPer och Tehy kräver: Förhandlingarna om den nya arbetsmarknadsmodellen måste fortsätta
SuPers representantskap: Landets regering tvingar välfärdsområdena att bryta mot lagen
Kohtuus kaikessa-demonstration på lördagen den 18.11.2023 i Helsingfors
Kolumn: Vad tycker vi om regeringsprogrammet?
SuPers Paavola om regeringsprogrammet: Ökad osäkerhet i arbetslivet