28.2.2020

Förhandlingarna för den privata socialservicebranschen (SOSTES) fortsatte den 27.2

Parterna fortsatte diskussionen med behandlingen av arbetsgivarpartens mål.

Arbetsgivarpartens krav på ytterligare flexibilitet försvårar förhandlingarna, då arbetsgivarna samtidigt inte har beredskapen att eliminera missförhållanden inom branschen, såsom till exempel kringgåendet av övertidsarbete och tidvis med lokala överenskommelser förknippade diktat.

Arbetsgivarparten är inte fullt beredd att förbinda sig till de frågor som redan överenskommits i den föregående förhandlingsrundan, vilka TES-parterna förväntades förbereda redan i god tid före slutet av avtalsperioden.

Parterna står i detta skede mycket långt ifrån varandra.

Förhandlingarna fortsätter den 3 mars.


Förhandlingarna för den privata socialservicebranschen (SOSTES) fortsatte den 19 februari

21.2.2020

Arbetstagarorganisationernas detaljerade s.k. textmål, dvs. förslagen till ändringar i avtalsbestämmelserna, genomgicks under förhandlingarna. Länge pratades det också om att slopa konkurrenskraftstimmarna (kiky).

Vårt viktiga mål om förnyelse av lönesystemet går inte framåt, trots att parterna för två år sedan kom överens om att ett sporrande lönesystem för branschen skulle vara det gemensamma målet.

Inom den sociala socialtjänstbranschen är tillståndet eländigt och det råder svår brist på arbetstagare. Trots detta förefaller arbetsgivarsidan inte vara intresserad av att förbättra vare sig tillgången till arbetstagare eller arbetstagarnas intresse för att stanna kvar i branschen. Mycket måste ännu göras innan också den privata sektorns vårdare har jämförbara arbetsvillkor.

Förhandlingarna fortsätter den 27 februari.


Förhandlingarna för den privata socialservicebranschen (SOSTES) fortsatte den 10 februari

11.2.2020

Arbetsgivarpartens mål är till många delar de motsatta jämfört med SuPers mål. SuPer och förhandlingsorganisationen TSN (Erto, SuPer och Tehy) strävar efter att förbättra den privata socialservicesektrons attraktionskraft och korrigera missförhållanden även på kollektivavtalsnivå.

Utifrån det andra förhandlingsmötet verkar det som om arbetsgivarförbundet inte har viljan att utveckla kollektivavtalet så att våra medlemmar som arbetar inom den privata socialservicebranschen skulle få konkurrenskraftiga villkor för sina anställningsförhållanden. Förhandlingarna blir mycket svåra.

Förhandlingarna fortsätter den 19 februari.


Förhandlingarna inom den privata socialservicebranschen inleddes den 29 januari

31.1.2020

Förhandlingarna om kollektivavtal inom den privata socialservicebranschen inleddes onsdagen den 29 januari. Vid förhandlingarna behandlades parternas mål. Utgångspunkterna för förhandlingarna är svåra eftersom lönenivån inom den privata socialservicebranschen är lägre än inom den offentliga. Dessutom har arbetsförhållandena inte nämnvärt förbättrats efter vårdkrisen.

Förhandlingarna fortsätter den 10 februari.


Läs även

Meddelande 30.1.2020: SuPer, Tehy och ERTO: Vårdkrisen är inte slut - Den privata social- och hälsovårdssektorn måste få löneförhöjningar och betydande förbättringar till arbetshälsan


Förhandlingsrundan 2020

SuPer och Tehy har fyra huvudmål i förhandlingarna: löneförhöjningar, jämställdhetsprogrammet, avlägsnande av konkurrenskraftstimmarna samt social- och hälsovårdsavtalet.

Löneförhöjningar: SuPer och Tehy kräver en löneförhöjning för vårdbranschen som minst motsvarar exportbranschernas förhöjning.

Jämställdhetsprogrammet: Förbunden kräver ett löneprogram vars mål är att höja de kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschernas löner så att skillnaden jämfört med de mansdominerade branscherna blir mindre. För jämställdhetsprogrammet ansöks pengar från staten.

Avlägsnande av konkurrenskraftstimmarna: SuPer och Tehy anser att den oavlönade förlängningen av arbetstiden på grund av konkurrenskraftsavtalet, dvs. de så kallade konkurrenskraftstimmarna, ska försvinna utan kostnader från tjänste- och kollektivavtalen.

Social- och hälsovårdsavtalet: För kommunbranschen strävar man efter ett eget kollektivavtal inom social- och hälsovårdsbranschen som skulle bidra till att man mer effektivt kan främja branschens arbetsvillkor och -förhållanden än i det nuvarande avtalssystemet.