Långt arbetsskift gav arbetsro

Efter att närvårdaren Tanja Leivos arbetsskift förlängdes försvann tröttheten efter morgonskiften. Kreativa lösningar behövs inom sote-branschen för konkurrensen om arbetstagarna är hård.

Tänk om vi behövde gå till arbetet bara tre dagar i veckan men lönen skulle vara densamma? När det i Rinnekotis boendeenhet Joutsenvirta i Helsingfors föreslogs en ny ordning i arbetsskiftet tog arbetstagarna emot beskedet med glädje. I försöket har de flesta av boendeenhetens handledare i huvudsak tolv timmars arbetsdag. Den totala arbetstiden är samma som förut. I genomsnitt är det tre arbetsdagar och fyra lediga dagar i veckan.

Närvårdaren Tanja Leivo är nöjd med denna ordning. När hon har flera lediga dagar i följd hinner hon återhämta sig på ett helt annat sätt än när hon hade en eller två lediga dagar i följd.

- Jag har märkt att jag ofta är piggare efter tolv timmars arbetsdag. Tidigare var jag tvungen att vila efter morgonpasset så att jag skulle orka resten av dagen.

Merparten av klienterna i Joutsenvirta-enheten kan inte kommunicera genom tal så vi har fått mycket lite direkt återkoppling av dem. Tanja tror dock att många känner sig lugna när samma person är närvarande i dagens sysslor från morgon till kväll. Vi utför även våra arbetsuppgifter i lugnare tempo när det finns mer tid för uppgifterna.

- Under det kortare skiftet kunde det bli stressigt med vissa uppgifter eftersom de måste vara klara innan arbetstiden tog slut.

Behovet av vikarier minskade

På Rinnekoti, som sorterar under Diakonissanstalten, funderade man noga hur den nya arbetsskiftsordningen skulle påverka en enskild arbetstagare och hela arbetsgemenskapen. Jarkko Koivisto, huvudförtroendeman vid Diakonissanstalten, säger att på förhand överenskomna långa arbetsskift är inte så påfrestande för arbetstagaren som plötsligt förekommande behov av långa arbetsskift.

- Jag ser inte det som en stor risk att arbetstagaren har möjlighet att påverka längden på arbetsskiftet enligt eget önskemål och arbeta ett långt pass som man kommit överens om i förväg.

Enligt Jarkko Koivisto har försöket minskat behovet av övertidsarbete och vikarier.

När en så kallad överlappande rapporteringstid tas bort från listan finns det mer resurser beräkningsmässigt. En enskild frånvaro betyder inte nödvändigtvis att en vikarie måste tas in.

Vetenskapligt bevis fattas

Tolv timmars arbetsdagar är vanliga inom många branscher. De långa arbetsdagarnas inverkan på arbetstagarnas välmående, hälsa och säkerhet har forskats. I en utredning utfört av Institutet för arbetshygien för några år sedan konstaterades att inom industrin var tolv timmars arbetsskift den mest fungerande och hälsosamma modellen.

Inom sote-branschen har inte motsvarande utredningar om arbetsskiftens inverkan utförts, och forskningsresultaten från en annan bransch är inte jämförbara med andra branscher. Generellt finns det bevis att arbetsmotivation förbättras när arbetstagaren själv kan påverka sina arbetsskift. Men å andra sidan är arbetsskiften som arbetstagaren själv väljer inte alltid de bästa möjliga ur hälsans synvinkel.

Denna ordning passar inte för alla enheter och arbetstagare, säger personalspecialisten Tero Kaartinen vid Diakonissanstalten.

- Folk har olika livssituationer och en bra arbetsgivare har förmåga att reagera på förändringar. Vid rekrytering är det också en stor fördel för arbetsgivaren.

Försöket fortsätter under våren. Man samlar återkoppling från enheter som deltar i försöket och på basen av svaren bestämmer Diakonissanstalten senare om tolvtimmars arbetsdag eventuellt blir permanent eller om den ska användas i större skala.

Text: Saija Kivimäki