6.5.2020

Minnessjuka sköts inte enbart med coronaanvisningar

Isolering kan framkalla ångest

Det är särskilt svårt att iaktta coronaanvisningarna på arbetsplatser där klienterna inte minns eller förstår varför deras möjligheter att röra sig begränsas.

Utifrån de budskap SuPer fått under de senaste veckorna är vårdarnas oro för att coronaviruset ska sprida sig till servicehusen stor.

Coronaviruset sprids lätt och vi vet att även en symtomfri person kan smitta. Därför rekommenderar exempelvis social- och hälsovårdsministeriet att klienterna vårdas där de bor. Sjukhusvård måste ordnas ifall symtomen förvärras.

SuPers expert Elina Kiuru påminner om att redan bara hög feber kan vara farligt för seniorer och sjukdomen kan framskrida snabbt.

– Då blir det fråga om hur väl man på enheterna är förberedd för de här situationerna. Finns det tillräckligt med isolationsrum och tillräckligt med skyddsutrustning för personalen samt lämpliga rum för på- och avklädning av skyddsutrustning, undrar Kiuru.

SuPer har fått många budskap om att det inte fanns tillräcklig utrustning under de första coronaveckorna. Enligt Kiuru saknades det skyddsutrustning särskilt inom socialvårdsenheter, där man bara sällan använder sådan.

– Även om den professionella personalen behärskar aseptiken, kan användningen av skyddsutrustning kräva en uppfriskning av minnet, och det är arbetsgivarens sak att instruera hur den används på rätt sätt.

Isolering kan framkalla ångest

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är det motiverat att begränsa rörelsefriheten, och man kan exempelvis låsa en dörr utifrån vid behov. Men hur etiskt är det att göra så här om en människa inte själv förstår varför?

Det finns inget entydigt svar på det här, säger Elina Kiuru.

– En isolering är svår om klienten inte har någon uppfattning om tid eller plats.

Minnessjuka som har vant sig vid att röra sig självständigt, men inte förstår varför de nu måste hållas hemma utgör en speciell utmaning i coronasituationen, säger också Mailis Heiskanen, koordinator på Minnesförbundet.

– Man borde kunna ordna det så att en minnessjuk person kan vistas tryggt i sitt rum, utan att dörren låses. Man kan till exempel på insidan av dörren fästa en kort påminnelse om att stanna på rummet den här veckan.

– Det är viktigt att regelbundet påminna om fakta, i synnerhet när man vet att det inte är möjligt att ordna en egen övervakare för sådana situationer.

Ju längre sjukdomen har framskridit desto enklare och tydligare ska man uttrycka sig. Helst så att en mening innehåller bara en sak.

– Orden virus och karantän säger inte den minnessjuka någonting. Man kan uttrycka saken exempelvis genom att säga att du har nu en sådan sjukdom som smittar lätt.

Trygghet och säkerhet framför allt

När man har att göra med minnessjuka måste man hitta kreativa lösningar också under normala förhållanden, och det finns inte heller någon entydig lösning på alla problem som corona för med sig.

Till exempel är det omöjligt att hålla fast vid det skyddsavstånd som rekommenderas i närkontakter när klienten behöver hjälp i precis alla funktioner.

– Då är det enda sättet att skydda en minnessjuk och sig själv mot smitta ändamålsenlig skyddsutrustning.

Beredskap och förebyggande av smitta är det enda sättet att hindra spridningen av viruset på servicehus, säger också SuPers Elina Kiuru.

– När man bedömer risken bör man redan på förhand fundera på hur isoleringen ska ske och hur klienterna ska vårdas i isolering.

– Många arbetsgivare har motiverat det faktum att det finns så lite skyddsutrustning med att de används sedan när den första smittan kommer. Vi har redan exempel i Finland på vad som händer när viruset kommer in på en enhet.

Kiuru förstår väl att situationen orsakar rädsla och ångest hos de anställda.

– I den exceptionella situationen bör arbetsgivaren göra allt för att de anställda ska känna att de kan utföra sitt arbete på ett tryggt sätt.

Text: Saija Kivimäki, bild: Mostphotos

www.superlehti.fi