Veganalternativet blir vanligare
Vegetariska dieter av olika grad börjar vara vardag inom småbarnspedagogiken. Däremot kan föräldrarnas strikta önskemål exempelvis om råvarornas ursprung inte uppfyllas i kommunerna.
Valfriheten ökar, men allt som önskas kan inte erbjudas. Så här kan man sammanfatta kommunernas sätt att förhålla sig till de dieter som familjerna av olika etiska eller hälsoskäl iakttar.
Ledare för småbarnspedagogik på olika håll i Finland berättar att exempelvis ett lakto-ovo-vegetariskt alternativ redan hör till bassortimentet. Likaså finns det rätter som saknar griskött och blod för barn i muslimska familjer.
Däremot varierar praxis något i fråga om veganmat. I Esbo ska föräldrarna visa ett intyg av en läkare eller en näringsterapeut på att familjen verkligen iakttar vegandiet.
– Vanligen har föräldrarna fått ett sådant på begäran, säger matserviceexperten Tuija Sivonen på Esbo stad.
Hos grannen Vanda fattade man förra året ett beslut att det räcker med familjens eget meddelande om veganalternativ. Direktören för småbarnspedagogik Sole Askola-Vehviläinen berättar att staden ville vara beredd på den växande trenden.
– I gymnasier och andra läroanstalter på andra stadiet dominerar redan vegandieten bland de studerande. Människornas klimatmedvetenhet ökar hela tiden, så en vegetariskt betonad diet är framtiden. Den måste samtidigt framför allt smaka gott.
Vanda strävar aktivt efter att öka grönsakernas popularitet inom småbarnspedagogiken: en dag i veckan äter alla barn vegetariskt, och de övriga dagarna får barnen alltid en smakbit av det vegetariska alternativet på sina fat vid sidan av fisk- eller kötträtten.
Öppen diskussion hjälper
Vad händer om en familj meddelar att de är fennoveganer, dvs. äter bara vegetariskt som producerats ekologiskt i närtrakten? Svaret från kommunerna är att redan lagstiftningen om konkurrensutsättning gör det omöjligt att tillmötesgå sådana önskemål. Upphandlingen av råvaror görs i stora helheter.
– Vi försöker öka andelen närmat i allmänhet, för vi strävar efter att bli en kolneutral stad. Men enstaka portioner kan vi inte börja skräddarsy så att ursprunget för varje ingrediens kollas upp, säger direktören för småbarnspedagogik i Orivesi Jussi Lintunen.
Ledaren inom småbarnspedagogik Jaana Häkkinen från Borgå berättar att de vuxnas olika slags modedieter då och då skvättar ut över småbarnspedagogiken.
– Nog får vi ibland önskemål om mycket specialiserade dieter. Under årens lopp har vi stött på familjer som iakttar till exempel LCHF, paleodiet eller en stram ekolinje. Det är ju klart att massutfodringen inom den offentliga sektorn inte kan beakta allt, säger Jaana Häkkinen.
Enligt henne får en öppen diskussion och motiverade argument nästan alltid föräldrarna att förstå att kommunens resurser är begränsade.
– Dessutom styrs vi av lagar och näringsrekommendationer. Av de här orsakerna kan vi inte heller bjuda på vad som helst som föräldrarna önskar som mat.
Direktörerna för småbarnspedagogik understryker att de mycket krävande och snäva allergidieter som barn ordinerats av läkare är en sak för sig. I dem är det fråga om hälsa och säkerhet, och därför följs anvisningarna till punkt och pricka.
− På ett barns lista över tillåtna födoämnen kan det i en viss ålder finnas enbart kängurukött. Då måste vi helt enkelt bara utgå från det här i barnets måltid, säger Sole Askola-Vehviläinen från Vanda.
Text Mari Vehmanen
Bild Ingimage