SuPers ordförande Paavola: Valvira håller med SuPer – skötardimensioneringen kan inte minskas
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer accepterar inte regeringens planer om att försämra äldreomsorgen genom att tillåta en minskning av personaldimensioneringen. I sin budget ger staten kommunerna tillstånd att minska kostnaderna för äldreomsorgen med cirka 60 miljoner euro. Dessutom planerar man att minska minimidimensioneringen av personal inom effektiverat serviceboende och i ålderdomshem från det nuvarande 0,5 till 0,4. Även den högsta tillsynsmyndigheten för äldreomsorgstjänster Valvira varnar för konsekvenserna av en minskad dimensionering av vårdpersonal för äldreomsorgen. Yle rapporterade om frågan den 11 september 2016. På begäran av familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) gav Valvira ett utlåtande om konsekvenserna av en minskning av antalet vårdare. I Valviras utlåtande konstateras otvetydigt att en minskning av minimidimensioneringen av personal betyder att rätten till god vård och omsorg inte kan tillgodoses.
SuPer fördömer kraftigt regeringens planer om att sänka minimidimensioneringen av personal inom äldreomsorgen till 0,4. – Även dagens dimensionering på 0,5 är otillräcklig. Om dimensioneringen sänks till 0,4, klarar man inte av att trygga den dagliga basvården, som att hjälpa klienten med att tvätta sig, äta, gå på toaletten, klä på och av sig, samt uppföljningen av hälsotillståndet och bedömningen av vårdbehovet, säger SuPers ordförande Silja Paavola. – Dessutom äventyras äldres säkerhet när det inte finns tillräckligt med personal.
Situationen inom äldreomsorgen i Finland tål inte en sänkning av personalantalet. I juni publicerade SuPer sin utredning om närvårdarnas och primärskötarnas arbetsbörda. Av de som svarade på enkäten var 93 procent bekymrade över vårdkvaliteten. På fyra år har den upplevda arbetsbördan hos närvårdare och primärskötare ökat väsentligt.
Situationen inom äldreomsorgen i Finland är sämst jämfört med de andra nordiska länderna
De preliminära resultaten från den nordiska undersökningen NORDCARE avslöjar att klientmängderna för vårdarbetarna i Finland är betydligt större än för deras nordiska kollegor. Under ett dagskift arbetar en finländsk vårdarbetare med i genomsnitt tolv klienter, medan den motsvarande siffran är tio i Sverige och åtta i Norge och i Danmark. En liknande undersökning genomfördes även år 2005. Redan då arbetade vårdarbetarna vid finländska inrättningar och serviceboendeenheter med betydligt fler klienter under sitt skift än de nordiska kollegorna.
– Arbetsgivarna ansvarar för att det finns tillräckligt med personal. Regeringen får dock inte göra det möjligt att sänka minimidimensioneringen så lågt att det innebär en omänsklig omsorg för klienterna och inhumana arbetsförhållanden för medarbetarna, dundrar SuPers Paavola. – Redan idag arbetar man i Finland på gränsen till vad man orkar med, eftersom klienterna är allt äldre och alltmer multisjuka.
Vad innebär dimensioneringen på 0,4 i praktiken?
En god basvård för klienten inkluderar hjälp med måltider och uppföljning av nutrition, hygien och tvätt samt observation av hudens tillstånd, hjälp med förflyttningar och stöd till funktionsförmågan, uppföljning av läkemedelsbehandling, vårdens effektivitet och hälsotillståndet samt sjukvårdsåtgärder. Även utevistelser och rekreationsverksamhet individuellt med hänsyn till klientens egna önskemål och behov hör till en god basvård. Om vårdaren har 15 minuter per klient att använda för måltider, går 75 minuter av dagen enbart till att hjälpa en klient vid måltiderna. En utbildad vårdare observerar dessutom klientens nutrition och individuella behov samtidigt som han eller hon hjälper vid måltiden. Att hjälpa en klient att tvätta sig tar 30 minuter. I dessa situationer kan en utbildad vårdare undersöka hudens tillstånd, göra observationer om funktionsförmågan och fundera hur den skulle kunna främjas. Dessa dagliga aktiviteter tar alltså sammanlagt 105 minuter per klient.
Med en dimensionering på 0,4 har man 108 minuter per dygn för varje klient. Till dessa 108 minuter räknas all utbildad vårdpersonal, dvs. att man därmed förutsätter att sjukskötarna hela tiden jobbar med den praktiska vården. Med denna dimensionering kan man inte utföra någonting annat utöver nutrition och hygien. Förflyttningar från sängen till matsalen och till andras sällskap uteblir om klientens egen funktionsförmåga inte räcker till. Läkemedelsbehandlingshelheten från distribution till uppföljning av effektiviteten blir bristfällig. Även sjukvårdsåtgärder och samarbete med andra yrkesgrupper för genomförande av helhetsvården uteblir. Förandet av de lagstadgade anteckningarna äventyras. Utevistelser och rekreationsverksamhet förblir en avlägsen dröm med sådana resurser.
Den utbildade vårdpersonalen utför även en hel del biträdande arbetsuppgifter. På många ställen ingår torkning av golv och tvättning av fönster, städning av toaletter och klienternas hem, förberedelser och dukning inför måltiderna samt tvättvård i skötarnas arbetsbeskrivning. Man har dragit ner på antalet biträdande personal eftersom man har utgått från att vårdpersonalen räknas in i dimensioneringen även om vårdarna skulle arbeta med helt andra uppgifter än sådant som är relaterat till klientens vård. Man talar om hemlikhet och en övergripande vård. Dessa stödjande arbeten tar en vårdares arbetsinsats om dagen. I verkligheten blir alltså inte ens de ovan nämnda 108 minuterna per dygn kvar för klienten.
En civiliserad stat tar hand om sina svagaste medlemmar
En av de viktigaste måttstockarna för en civiliserad stat är dess sätt att ta hand om sina svagaste medlemmar. Ett civiliserat samhälle bryr sig och är rädd om sjuka, barn och äldre. I ett samhälle som grundar sig på konkurrens och egenintresse ser beslutsfattarna till sina anhängares intressen och även lite till sina egna vid sidan om. Genom sina beslut måste beslutsfattarna inom statsmakten nu också visa vad en civiliserad stat innebär för dem. De som i dag är äldre och i behov av vård är också de som genom sitt arbete har gett oss denna välfärd. Vad erbjuder vi dem?
SuPer har sedan flera år varit bekymrad över situationen inom äldreomsorgen. Man har skickat en vädjan till riksdagsledamöterna i ärendet (27.1.2016). Om regeringens planer förverkligas, tar förbundet ärendet till granskning hos europeiska institutioner för mänskliga rättigheter och ber dem att granska situationen inom äldreomsorgen i Finland.
SuPer har sammanlagt närmare 90 000 medlemmar som arbetar inom social- och hälsovården samt fostran, både inom den offentliga och den privata sektorn.