Social- och hälsovårdstjänsternas framtid beslutas vid välfärdsområdesvalet

I välfärdsområdesvalet i januari har ovanligt många vårdare ställt upp som kandidater. Vid valet avgörs frågor som påverkar allas hälsa och trygghet i Finland. Valresultatet har även inverkan på närvårdarnas arbetsförhållanden.

I och med social- och hälsovårdsreformen byggs i Finland upp en ny förvaltningsnivå, välfärdsområdena, där de ledande fullmäktigeledamöterna väljs i välfärdsområdesvalet.

Regionfullmäktiges uppgift är att i praktiken besluta hur social- och hälsovårdsreformen genomförs i välfärdsområdena, till exempel var ska områdets hälsovårdscentraler, vilka i framtiden kommer att kallas för sote-centraler, placeras, och vad för slags service invånarna kommer att få och hur mycket måste de betala för tjänsterna.

Många vårdare och personer inom räddningstjänstbranschen har kandiderat i välfärdsområdesvalet. Den ovanligt stora representationen av yrkespersonerna inom sote- och räddningstjänstbranschen visar att valet även handlar om nämnda branschers framtida arbetsförhållanden.

- Det är viktigt för oss att man till fullmäktige väljer representanter som förstår närvårdarnas arbetsvardag, konstaterar utvecklingsdirektören Jussi Salo vid SuPer.

Vid valet som genomförs den 23 januari väljs 21 representanter till välfärdsområdets fullmäktige. För varje område väljs minst 59 ledamöter. Helsingfors ingår inte i områdesvalet.

SuPers teser inför områdesvalet

Text: Saija Kivimäki