Arbetstiden och arbetsskiftens längd

Arbetstagarens ordinarie arbetstid kan enligt arbetstidslagen vara högst 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden varierar dock enligt kollektivavtal, vilket är fallet med de flesta supermedlemmar.

Den ordinarie arbetstiden vid allmän arbetstid uppgår i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) till högst 9 timmar/dygn och 38 h 45 minuter/vecka, i kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen (SOSTES) till 8 timmar/dygn och 38 h 50 minuter/vecka, i kollektivavtalet för hälsoservicebranschen (TPTES) till 9 timmar/dygn och 38 h 45 minuter/vecka och i kollektivavtalet för AVAINTA arbetsgivarna rf  (AVAINTES) till 9 timmar/dygn och 38 h 45 minuter/vecka.

Arbetsskiftets maximala längd vid periodarbete fastställs i kollektivavtalet. Inom vårdbranschen har den maximala längden på ett arbetsskift enligt överenskommelse i regel fastställts till 10 timmar (inom den privata sektorn kan ett nattskift vara högst 12 h), om man inte lokalt avtalat om annat.

Arbetsskiftet måste vara sammanhängande, om det inte av motiverade skäl finns behov för andra arrangemang. Arbetsskift som är kortare än 4 timmar bör inte användas, om inte arbetstagaren så önskar eller om det inte finns motiverat skäl till detta.

Arbetsveckan och perioden inleds natten mellan söndag och måndag kl. 00.00, om inte annat har överenskommits. Arbetsgivaren bör placera arbetsskiften under fem arbetsdagar i veckan, om inte verksamhetens karaktär förutsätter annat. Målet är att arbetstagaren har två på varandra följande lediga dagar per vecka.

I periodarbete får arbetsgivaren låta göra högst 7 nattskift efter varandra.

Arbetsgivaren bör behandla samtliga arbetstagare jämlikt vid planeringen av arbetsskift, veckoslutsledighet och vid beaktande av arbetstagarnas önskemål.

I arbetstidslagen finns inga bestämmelser om ersättningar för så kallad obekväm arbetstid (med undantag av ersättningen för söndagsarbete). Storleken av ersättningar för söndagsarbete, kvällsarbete, lördagsarbete, helgarbete och nattarbete framgår i detalj av gällande kollektivavtal.

Beredskap

Arbetstagaren kan förbinda sig att vara tillgänglig för arbetsgivaren även på sin fritid på så sätt att han eller hon vid behov kan kallas till arbetet. Då är det inte fråga om arbetstid eller fritid, utan denna tid kallas beredskapstid. Överenskommelse om beredskap ska uttryckligen ingå i arbetsavtalet eller så kan man komma överens om beredskap i varje enskilt fall. I anslutning till detta ska man också överenskomma inom vilken tid arbetstagaren ska vara färdig att åka till arbetet.

För beredskapstid betalas en särskild ersättning vars belopp avtalas i kollektivavtalen. Beredskapstidens längd och inplaceringen av beredskapstiderna får inte oskäligt försvåra arbetstagarens möjligheter att disponera sin ledighet. Om man bör vara närvarande på arbetsplatsen nattetid är denna arbetstid normal arbetstid, inte beredskap. Jour på arbetsplatsen är alltid arbetstid eftersom arbetstagaren under denna tid alltid är i arbetsberedskap.

Nödarbete

Nödarbete kan endast utföras vid en oförutsedd händelse som har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott och för skada på liv, hälsa eller egendom, och då arbetet inte kan utföras vid en senare tidpunkt. Det är fråga om en exceptionell nödsituation där det är tillåtet att avvika från begränsningar för normala maximala arbetstider och vilotider. Nödarbete får pågå i högst två veckor. En skriftlig anmälan om nödarbete ska utan dröjsmål göras till arbetarskyddsmyndigheten.

Läs mer om nödarbete.