Vilotider

Bestämmelser om vilotider ges i arbetstidslagen. Avtal om dem har också ingåtts i arbets- och tjänstekollektivavtalen. En arbetstagare har rätt till daglig vilotid, om hans eller hennes arbetsskift är längre än 6 timmar eller om man avtalat om annat i kollektivavtalet.

Den dagliga rasten (den s.k. måltidsrasten) är minst en halv timme lång, och den är i regel arbetstagarens egen tid. Under rasten har arbetstagaren rätt att fritt avlägsna sig från arbetsplatsen. Eftersom måltidsrasten inte räknas som arbetstid, betalas ingen lön för den. Då är arbetstagaren inte heller skyldig att arbeta under måltidsrasten.  

Om du ändå blir tvungen att arbeta på din måltidsrast, kom ihåg att anteckna detta på arbetsschemat. Då blir arbetsgivaren informerad om alla arbeten.

I arbeten där arbetstagaren inte har en faktisk möjlighet att lämna arbetsplatsen för sin måltidsrast (särskilt på sjukhus, hälsovårdscentraler, vård- och omsorgsinstitutioner med heldygnsomsorg), har arbetstagaren rätt till en så kallad rask måltid (15–20 minuter). Då räknas måltidsrasten som arbetstid.

Måltidsrasten är alltid arbetstid om arbetstagaren är tvungen att vara i arbetsberedskap eller anträffbar under måltidsrasten.

Den dagliga rasten får inte placeras direkt i början eller slutet av arbetsskiftet. Kaffepauser fastställs i kollektivavtalet eller enligt arbetsgivare.

Dygnsvilan fastställs i arbetstidslagen. Vid periodarbete ska arbetstagaren under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 9 timmar.

Ledigheten per vecka är enligt arbetstidslagen en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i den mån det är möjligt ska placeras i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Ledigheten ska dock även i detta fall uppgå till minst 24 timmar i veckan eller till det antal timmar/vecka som fastställs i kollektivavtalet.

Ledigheten per vecka kan utgöras av vilken som helst oavbruten ledighet som är minst 35 timmar lång och som är känd på förhand (bl.a. semester, söckenhelg, utjämningsledighet för arbetstiden). Frånvaro på grund av sjukdom eller insjuknat barn på arbetsdagar som antecknats i arbetsschemat är inte ledighet per vecka.

Otillräcklig dimensionering av personalen inom vårdarbetet har lett till att man inte hinner hålla raster. Arbetstagarna får dock ingen ersättning för uteblivna raster. Raster är dock mycket viktiga för att de anställda ska orka med sitt arbete, och därför är det viktigt att hålla fast vid dem. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att se till att personalen får tillräckliga raster i arbetet.